In our recent paper From Assistance to Misconduct: Unpacking the Complex Role of Generative AI in Student Learning (published at the 2024 IEEE Frontiers in Education Conference), we explore how computing students use tools like ChatGPT—and where they draw the line between help and cheating. The paper is co-authored by Andreas Axelsson, Åsa Cajander, Daniel Tomas Wallgren, Mats Daniels, Udit Verma, Anna Eckerdal (Uppsala University), and Roger McDermott (Robert Gordon University, UK).
Based on interviews with nine students, we found that GenAI is deeply integrated into their workflows: for debugging, quizzing themselves before exams, and even overcoming motivational dips. One student noted they’d started consistently getting top grades thanks to AI-assisted study strategies.
What stood out most was the students’ own ethical reasoning. Most agreed that copy-pasting AI outputs felt like misconduct—but using GenAI for inspiration, feedback, or clarification was generally seen as acceptable. Still, the boundaries were blurry and often context-dependent.
The study raises questions not just about tools, but about pedagogy and policy. As educators, we need to better support students in navigating this grey zone—through clearer guidance and learning designs that promote reflection, not just results.
Nyligen samlades TARA-projektets referensgrupp för att diskutera nästa steg i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön för flygplatspersonal i samband med införandet av ny teknik. Mötet bjöd på många värdefulla insikter, särskilt kring projektets slutprodukt, enkätdesign och hur vi bäst fångar olika dimensioner av arbetsmiljön.
TARA-projektet fokuserar på att öka kunskapen om hur nya tekniker – exempelvis automation, robotisering och AI – påverkar arbetsmiljön för lastare, flygplatstekniker och tankningspersonal på Sveriges flygplatser. Projektet bedrivs i nära samarbete med TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) inom ramen för ett aktionsforskningsupplägg, där forskare och praktik möts för att tillsammans skapa ny kunskap och lösningar. Genom fältstudier, intervjuer och en enkätstudie syftar projektet till att både förstå nuläget och skapa stöd för framtida implementeringar av teknik, med arbetsmiljö i fokus. Projektet är finansierat av AFA.
Vid vårens referensgruppsmöte diskuterades bland annat den framtida slutprodukten – en möjlig utbildning eller checklista som stöd vid teknikinförande – samt enkätens utformning. Deltagarna betonade vikten av att anpassa materialet till olika roller inom organisationen, och att både teknikanvändningens konsekvenser och införandeprocessen behöver belysas. Diskussionen visade också tydligt att arbetsmiljön bör betraktas ur flera perspektiv: fysiskt, psykosocialt, kognitivt, organisatoriskt, digitalt och emotionellt.
Vi fick också många konkreta tips kring exempelvis hur teknikanvändning kan kategoriseras i enkäten och vad som kan underlätta en hög svarsfrekvens.
Tidigare i veckan presenterade Sofia Ouhbi pågående forskning inom projektet EDU-AI (vilken bedrivs tillsammans med Niklas Humble, Åsa Cajander, Mats Daniels och Lars-Åke Nordén) vid Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens Universitetspedagogiska Konferens (TUK 2025) vid Uppsala universitet.
Presentation bygger på en kommande rapport från projektet där pågående forskning om generativ AI i den professionella IT-världen och dess implikationer för högre utbildning sammanfattas och diskuteras.
EDU-AI-projektet (Adapting Computing Education for an AI-Driven Future: Empirical Insights and Guidelines for Integrating Generative AI into Curriculum and Practice), syftar till att undersöka hur generativ AI används av IT-professionella och hur denna teknik påverkar högre utbildning.
Presentation, och rapporten, lyfter följande fynd från den pågående forskningen:
Adoptionsmönster: Generativ AI adopteras i olika takt inom olika sektorer. IT-professionella ligger ofta i framkant och använder AI för att lösa komplexa problem och förbättra effektiviteten.
Fördelar med generativ AI: Fördelarna med generativ AI är många. Den ökar produktiviteten, förbättrar lärande-upplevelser och uppmuntrar till innovativa tillvägagångssätt för problemlösning.
Utmaningar och etiska överväganden: Trots sina fördelar medför generativ AI också utmaningar, inklusive etiska frågor, data-bias och risken för missbruk. Att hantera dessa frågor är avgörande för en ansvarsfull användning av AI-teknologier.
Framtida AI-kompetenskrav: När arbetsmarknaden utvecklas kommer det att finnas ett växande behov av AI-kompetenser. Att förbereda studenter för denna framtid är ett centralt mål för projektet.
Sammanfattningsvis belyser EDU-AI-projektet den transformativa potentialen hos generativ AI inom både professionell IT och högre utbildning. Den fortsatta forskningen i projektet kommer att utforska studenters syn på och användning av AI-teknologier, samt vilka metoder lärare använder för att integrera tekniken i högre utbildning.
Om du har frågor eller vill veta mer, kontakta niklas.humble@it.uu.se
This year, the HTO research group has launched a seminar series on funding applications, led by Åsa Cajander, Sofia Ouhbi, and Jessica Lindblom. This initiative emerged from our annual strategic meeting, where we discuss the research group’s focus, future goals, targeted conferences, collaborations, and social events. A common theme that surfaced during these discussions was the need to strengthen our grant-writing skills, leading to the creation of this seminar series.
The series consists of six interactive seminars, where participants analyze both successful and unsuccessful funding applications. Our goal is to understand what makes an application stand out, recognize potential pitfalls, and refine our own grant-writing strategies. These sessions are designed to be inclusive and beneficial for everyone, from PhD students and postdocs to senior researchers, docents, and professors. Regardless of prior success in securing grants, there is always something new to learn. By engaging in discussions and sharing experiences, we aim to build a stronger, more confident research community equipped to navigate the competitive world of funding applications.
The seminar was attended by over 20 participants, including PhD students, postdocs, researchers, docents, and senior professors. To foster engagement, we began with an icebreaker session, where participants introduced themselves and shared their experiences with funding applications.
Led by Prof. Cajander, the session provided a comparative analysis of different funding bodies, focusing on:
Their core priorities and evaluation criteria
The types of projects they tyoically fund
Key factors that make applications successful
In addition to major grants, we also discussed travel grants for doctoral students and funding opportunities available at the university and national levels.
This was followed by an interactive discussion where attendees reflected on key takeaways. The session provided valuable insights into how to tailor applications for different funding bodies and maximize the chances of success.
Academic Credit Opportunity for PhD Students
PhD students have the possibility to earn academic credits if they attend at least five out of six seminars and actively participate in discussions. This is in discussion with their PhD supervisor. This ensures that participants engage deeply with the material while gaining practical skills in grant writing.
Second Seminar on 25 February
In our second seminar, we explored the application process for FORTE funding by analyzing four real-life applications—three successful and one unsuccessful—along with their corresponding reviews. The session was divided into two parts: an informative presentation followed by group discussions.
Understanding FORTE’s Funding Landscape
The first half of the seminar featured a presentation by Sofia Ouhbi, who outlined the key focus areas of FORTE, the different types of calls, and the various application formats available. She also provided an analysis of the common characteristics of successful applications, offering valuable insights into what FORTE typically prioritizes in its funding decisions.
We were also joined by Magdalena Stadin, a postdoctoral researcher in human-computer interaction and a recipient of FORTE’s starting grant for postdocs. Having contributed to multiple successful FORTE applications, Magdalena shared her firsthand experience of the application process. She provided practical advice on approaching FORTE applications, highlighted key strategies, and emphasized the importance of persistence for early-career researchers.
Group Discussions and Reflections
In the second half of the seminar, Prof. Cajander, a FORTE board member, discussed the organization’s future plans and funding directions. Following this, participants were divided into three groups—doctoral students, postdocs, and senior researchers—to critically analyze the previously shared applications.
Each group examined the strengths and weaknesses of both successful and unsuccessful applications, identifying key takeaways and strategies for improvement. The discussions centered around best practices, common pitfalls to avoid, and essential elements to include in a strong FORTE application.
To conclude the seminar, the groups presented their reflections, sharing insights on how to craft more competitive funding applications. The session was facilitated by Prof. Cajander, ensuring a productive and engaging discussion. Overall, this seminar provided a deeper understanding of FORTE’s application process and valuable peer learning opportunities.
The key takeaway? Successful funding applications require a good idea, strategy, persistence, a good team, and a strong understanding of what the funding body values.
What’s Next?
On 25 March, we look forward to the next seminar which will focus on The Swedish Research Council (Vetenskapsrådet, VR). We meet at Theatrum Visuale at Ångström. Please write to Prof. Cajander if you wish to join.
Does this seem interesting? See you there!
In our research group, we study the relationships and dynamics of Human, Technology, and Organisation (HTO) to create knowledge that supports sustainable development and utilization of ICT.
