Author: Åsa Cajander (Page 1 of 6)

Special issue: People, Robots and AI at Work

19 December 2025 / Åsa Cajander

HTO is involved in organising a special issue in Information Technology & People on People, Robots and AI at Work. The special issue examines how automation, robotics, and AI are reshaping work, job roles, and worker well-being, including questions of meaning, autonomy, cognitive load, participation, and competence development.

The guest editors are Erik Billing, Åsa Cajander, Rebecca Cort, Jessica Lindblom, and Virpi Roto.

The issue welcomes qualitative, quantitative, and mixed-methods contributions that critically examine the design, introduction, and use of AI and robots in contemporary work environments.

Manuscript submission is open from 17 December 2025 to 31 May 2026.

Full call for papers and submission details:
https://www.emeraldgrouppublishing.com/calls-for-papers/people-robots-and-ai-work

Hur påverkar 1177 Direct sjuksköterskors arbetsmiljö?

7 December 2025 / Åsa Cajander

Digitala tjänster som 1177 Direct med autoanamnes, autotriage och chatt blir allt vanligare i svensk primärvård. I en ny artikel i Nordic Journal of Working Life Studies undersöker Magdalena Ramstedt Stadin och Åsa Cajander hur detta påverkar sjuksköterskors organisatoriska och sociala arbetsmiljö .

Studien bygger på 29 intervjuer med sjuksköterskor från den centrala 1177-verksamheten, offentliga vårdcentraler och privata vårdcentraler. Med hjälp av Job Demands–Resources-modellen analyseras tre områden: professionell kompetens och patientkontakt, jobbkrav och tillgång till resurser.

Resultaten visar att 1177 Direct både stärker och begränsar sjuksköterskors arbete. Autoanamnes ger bättre förberedelser inför kontakten, men chattformatet gör det svårare att använda klinisk intuition och fånga upp nyanser i patientens tillstånd. Jobbkraven ökar när flera system och chattar hanteras samtidigt, utan att andra kontaktvägar minskar.

Sjuksköterskorna efterfrågar färre och tydligare kontaktvägar, bättre systemintegration, mer resurser när nya arbetsuppgifter införs samt större inflytande över chattens öppettider. De betonar också att digitala system bör komplettera – inte ersätta – den mänskliga omvårdnaden.

Var hittar jag artikeln?
Artikeln “Registered Nurses’ Work Environment Associated with Auto-Anamnesis, Auto-Triage, and Online Chat” finns i Nordic Journal of Working Life Studies via tidskriftens webbplats: https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/161779

LärA-AI: Ny forskarskola om lärares arbetsmiljö i en AI-transformerad skola

13 November 2025 / Åsa Cajander

Det är med stor glädje jag kan berätta att Uppsala universitet, tillsammans med KTH och Högskolan i Gävle, beviljats medel för en ny forskarskola finansierad av Vetenskapsrådet: LärA-AI – Läraryrkets arbetsmiljö i en AI-transformerad skola. Forskningsområdet är både angeläget och aktuellt. I takt med att generativ AI tar plats i klassrummen förändras också läraryrkets innehåll, villkor och förutsättningar, och det går snabbt.

Varför behövs forskarskolan?

Läraryrket befinner sig mitt i en stor omställning. Många skolor använder redan AI-baserade verktyg som stöd i planering, bedömning och dokumentation. Det innebär nya möjligheter, men också nya krav, både tekniska och etiska. Samtidigt vet vi att många lärare redan har en pressad arbetssituation, med hög arbetsbelastning och ökade administrativa krav.

Forskarskolan tar sig an just denna kombination av digitalisering, arbetsmiljö och professionell utveckling. Målet är att skapa ny kunskap om vad AI innebär för läraryrkets innehåll, ansvar, kompetensbehov och sociala arbetsmiljö.

Tre lärosäten – nio doktorander

Totalt kommer nio doktorander att antas. De är placerade vid de tre lärosätena och arbetar i nära samverkan med skolor och lärarutbildningar. Forskningen organiseras i tre områden:

AI:s påverkan på undervisningens innehåll och organisering
Ansvar, etik och professionella bedömningar
Digital kompetens, kollegialt lärande och professionsutveckling

Doktoranderna undervisar inom lärarutbildningen och tar del av ett gemensamt kurspaket, seminarier, forskningsbesök och internationella sommarskolor. På så sätt vävs forskning, utbildning och praktik samman i vardagen.

HTO-gruppens roll

Flera av oss inom HTO-gruppen medverkar i forskarskolan, med fokus på digital arbetsmiljö, socioteknik och människa–AI-samarbete. Det innebär att doktoranderna får tillgång till kompetens om hur tekniska system påverkar arbete, organisationer och professionella roller, något som ligger helt i kärnan av forskarskolans frågor. Vi kommer också vara huvudhandledare till två doktorander, och bihandledare till ytterligar fyra doktorander.

En viktig satsning för framtidens skola

AI förändrar skolan snabbt, och för läraryrket innebär det både nya möjligheter och nya påfrestningar. Med LärA-AI skapas en forskningsmiljö där dessa frågor kan studeras långsiktigt, tvärvetenskapligt och nära praktiken.

Jag ser mycket fram emot att följa och bidra till forskarskolans arbete under de kommande åren.

Användbarhet är lika aktuellt idag som för 25 år sedan

13 November 2025 / Åsa Cajander

Inför World Usability Day som infaller andra torsdagen i november varje år påminns vi om varför frågan fortfarande är brännhet. I vardagen använder vi runt 25 system parallellt på jobbet. Små brister i ett system spiller snabbt över till nästa. Det som ser bra ut i en prototyp kan fallera i verklig drift med tidspress, kyla, bländande ljus och många handovers.

Samma kärnfråga kvarstår som för 25 år sedan: fungerar det för rätt användare, med rätt mål, i rätt situation. Idag är beroendena tätare, regelkraven fler och upphandlingar gör lokala justeringar svårare. Därför räcker det sällan att flytta en knapp. Vi behöver se hela arbetsmiljön: fysisk miljö, socialt klimat, kognitiv belastning, organisation, digital kvalitet och känslor. AI är nytt, men principerna är desamma. Otydliga mål, ansvar och stöd gör tekniken till ytterligare en belastning.

Tre saker som hjälper i praktiken:

Delat ansvar tidigt mellan roller som kompletterar varandra vid IT-införanden
Fokus på hela arbetsmiljön, inte bara gränssnitt
Skyddad tid för användare att prova, lära och justera

World Usability Day handlar om just detta: att göra tekniken användbar i verkligheten.

World Usability Day påminner oss om vardagens verklighet: teknik blir användbar först när den fungerar i sitt sammanhang!

Enkätstudie om automatisering, robotisering och AI

7 October 2025 / Åsa Cajander

Inom TARA-projektet undersöker vi hur automatisering, robotisering och AI påverkar arbetsmiljön för markpersonal på svenska flygplatser – till exempel lastare, flygplatstekniker och tankningspersonal.

Just nu genomför vi en enkätstudie för att samla in erfarenheter och perspektiv från er som arbetar i dessa yrken. Resultaten kommer att användas för att förebygga framtida arbetsmiljöproblem och för att lyfta fram både de positiva och de utmanande effekterna av ny teknik.

I den här korta filmen berättar vi mer om projektet och enkäten. Kontakta Jonathan Källbäcker (jonathan.kallbacker@it.uu.se) om du vill svara på enkäten!

TARA-projektet drivs av Uppsala universitet i nära samarbete med TYA – Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, och finansieras av AFA Försäkring.

Tillsammans arbetar vi för att skapa en säkrare och mer hållbar arbetsmiljö i framtidens flygbransch.

Intervjustudie DIGI-RISK

26 September 2025 / Åsa Cajander

Detta forskningsprojekt, DIGI-RISK, undersöker risker för hot, kränkningar eller trakasserier i samband med digital patientkontakt – till exempel via chatt, video eller meddelanden.

Digitaliseringen av vården har gett stora möjligheter – men den har också medfört nya arbetsmiljörisker. I takt med att video- och chattkonsultationer blivit en allt vanligare del av vårdpersonalens vardag har också förekomsten av hot, trakasserier och gränsöverskridande beteenden ökat. Exempel på digitala aggressioner är hotfulla meddelanden i chattfunktioner, trakasserier via e-post, kränkningar i videosamtal (till exempel nedsättande ton, aggressivitet, sexistiskt eller rasistiskt språk), inspelning av samtal utan samtycke, spridning av personlig information i sociala medier med syfte att hänga ut personal, eller psykologisk press utanför arbetstid.

Projektets syfte är att identifiera riskfaktorer kopplade till digitala aggressioner, undersöka skillnader mellan olika vårdprofessioner och utveckla riktlinjer för en tryggare digital arbetsmiljö. Forskningen kommer att genomföras med hjälp av bland annat intervjuer för att identifiera vilka faktorer som är avgörande för att dessa digitala verktyg ska vara effektiva och samtidigt stödja en hälsosam arbetsmiljö.

Den första delstudien är en intervjustudie med sig till vårdpersonal med erfarenhet av digitala aggressioner – eller chefer vars personal har utsatts för detta. Du kan arbeta i primärvården, på sjukhus, hos en digital vårdgivare, eller annat. Genom att samla in erfarenhete mtida digitala vårdtjänster ska utformas och implementeras för att förbättra arbetsmiljön inom vården.

Intervjuerna tar ca 60 minuter. Intervjun kan genomföras antingen på plats eller digitalt. Under intervjun får du svara på frågor om dina erfarenheter av digitala aggressioner. Vi frågar om ämnen som erfarenheter av digitala hot och trakasserier, hur det påverkar din arbetsmiljö, och vilka roller tekniken, kollegor och organisationen spelar för att skapa en trygg digital arbetsmiljö.

Låter det intressant? Gör en intresseanmälan här så kontaktar vi dig för att boka in en tid för intervju!

Fullständig information om studien hittar du här: Information till deltagare.pdf

Vid frågor, kontakta ansvarig forskare, Åsa Cajander, e-post: asa.cajander@it.uu.se, telefon: 0704-250 786
Uppsala universitet

Konferens om teoretiskt ramverk för AI, robotar och automatisering i arbetslivet kopplat till arbetsengagemang

23 September 2025 / Åsa Cajander

Den förra veckan hade vi en konferens där vi arbetade tillsammans med vårt teoretiska ramverk för att förstå hur artificiell intelligens, robotar och automatisering påverkar arbetslivet och människors engagemang i arbetet.

Vi som deltog var Jessica Lindblom, Andreas Bergqvist, Rebecca Cort, Åsa Cajander och Maria Normark.

Syftet med ramverket är att bättre förstå hur ny teknik påverkar samspelet mellan människor, organisation och teknik – och hur vi kan skapa förutsättningar för engagemang och hållbarhet i arbetslivet.

Under dagarna:

diskuterade vi den empiriska data vi hittills har samlat in från olika branscher,
började bygga vidare på en första version av vårt ramverk,
och reflekterade kring vilka frågor som är mest centrala att ta med i det fortsatta arbetet.

En första version av ramverket finns beskriven i vår artikel Towards a Framework for Digital Work Engagement of Enabling Technologies (länk här) . Artikeln presenterar en grundläggande modell och de första resultaten, som vi nu arbetar vidare med för att utveckla och fördjupa.

Vi ser fram emot att jobba vidare med ramverket och att skriva en artikel om det!

Från läkemedelsexperter till systemnavigatörer – kliniska apotekares utmaningar med journalsystem

29 August 2025 / Åsa Cajander

Elektroniska journalsystem har förändrat sjukvården i grunden. De gör det möjligt att hantera stora mängder information, minska risker och skapa bättre överblick. Men för många yrkesgrupper innebär de också nya roller och arbetsuppgifter. En av de yrkesgrupper som påverkas mest är de kliniska apotekarna – de experter som arbetar för att säkerställa att läkemedelsanvändningen på sjukhus är säker och korrekt.

En ny studie av Celina Sving och Åsa Cajander vid Uppsala universitet visar hur kliniska apotekare på ett svenskt universitetssjukhus upplever arbetet med elektroniska journalsystem (EHR). Studien bygger på intervjuer och visar både på utmaningar och möjligheter.

Tre centrala utmaningar

Komplexa ordinationer – Att hantera doseringsscheman och specialfall i journalsystemet är ofta tekniskt krångligt. Detta leder ibland till att läkemedelsordinationer skrivs in som fritext, vilket ökar risken för missförstånd.
Bristfälligt beslutsstöd – Systemets varningar tar inte alltid hänsyn till patientens hela situation, vilket gör att många av dem blir irrelevanta eller ignoreras.
Fragmenterad information – Viktig läkemedelsdata finns utspridd i flera system som inte alltid synkar med varandra, exempelvis mellan journalsystem och nationella databaser. Detta gör att apotekarna får ägna tid åt ”detektivarbete” för att skapa sig en helhetsbild.

Men det finns också möjligheter

Trots problemen framträder också flera positiva aspekter:

Säkerhetsfunktioner som interaktionskontroller och mallar hjälper till att förhindra misstag.
Samarbete med läkare stärks när apotekarna, tack vare sin systemkunskap, kan fungera som stöd och ibland ”superanvändare”.
Utökade rättigheter i systemen gör att apotekare själva kan justera ordinationer i vissa fall, vilket sparar tid och minskar belastningen på läkarna.

En ny roll i vården

Studien visar att kliniska apotekare i praktiken har gått från att vara rena läkemedelsexperter till att också bli systemnavigatörer. De hanterar inte bara medicinska frågor, utan kompenserar även för systemens brister. Detta ger dem en central roll för patientsäkerheten – men det är också ett tecken på att journalsystemen behöver utvecklas.

Slutsats

För att bättre stödja vårdens arbete behöver journalsystemen designas med apotekarnas erfarenheter och arbetsflöden i åtanke. Om systemen blir mer intuitiva och bättre integrerade kan apotekarna i högre grad ägna sig åt det de är bäst på – att vara experter på läkemedel och bidra till en tryggare och mer effektiv vård.

What Is the Philosophy of Computing Education—And Why Does It Matter?

4 July 2025 / Åsa Cajander

New publication by Roger McDermott, Mats Daniels, John N.A. Brown, and Åsa Cajander in ITiCSE 2025

When we talk about research in Computing Education, we often refer to data-driven studies—statistical analyses of learning outcomes, empirical classroom studies, or qualitative work grounded in social science methods. But what if we also turned to philosophy to better understand how and why we teach computing?

In our newly published paper, “Determining the Scope of the Philosophy of Computing Education,” we explore what it means to apply philosophical inquiry within computing education research. Inspired by similar movements in engineering education, we ask fundamental questions:

What is the nature of computing as a discipline?
What assumptions shape our teaching practices?
How can conceptual analysis complement empirical and qualitative research?

Rather than offering yet another case study or dataset, this paper delves into the foundations of the field itself. We suggest that a philosophical perspective can enrich our understanding of key concepts, challenge unexamined assumptions, and help clarify the methods and goals of computing education research.

This is not about replacing empirical work—but about broadening the conversation. By including philosophical methods, we can develop a more reflective and mature field, better equipped to navigate the ethical, conceptual, and educational challenges of a rapidly changing discipline.

👉 You can read the full open-access paper here:
https://doi.org/10.1145/3724363.3729049

We look forward to continuing the conversation with the wider computing education community.

Nytt forskningsprojekt om hot och trakasserier i digital vård

13 June 2025 / Åsa Cajander

Vi är glada att meddela att vårt forskningsprojekt DIGI-RISK: Hot och trakasserier i digital vård – Riskfaktorer och riktlinjer för förbättring har beviljats finansiering av Forte inom utlysningen “Arbetslivets utmaningar 2025”.

DIGI-RISK syftar till att:

identifiera riskfaktorer kopplade till digitala vårdmiljöer,
undersöka skillnader mellan olika vårdprofessioner och kontexter,
och tillsammans med vårdpersonal utveckla riktlinjer för hur vi kan skapa tryggare digitala arbetsmiljöer.

Projektet löper mellan 2025 och 2028 och genomförs av ett tvärvetenskapligt forskarteam med expertis inom människa-datorinteraktion, arbetsmiljöforskning och design. Projektledare är professor Åsa Cajander vid Uppsala universitet. Övriga forskare i projektet är Maral Babapour Chafi (Chalmers/ISM) och Magdalena Ramstedt Stadin (Uppsala universitet).

Projektets samhällsnytta är tydlig: en säkrare digital arbetsmiljö för vårdpersonal gynnar inte bara arbetsmiljön, utan även vårdkvalitet och patientsäkerhet. Resultaten kommer att spridas via vetenskapliga publikationer, populärvetenskapliga rapporter och i samverkan med vårdens aktörer.

Läs mer om projektets syfte, metoder och planerade aktiviteter i kommande inlägg här på bloggen!