Author: Åsa Cajander (Page 2 of 8)

The Gender Gap in Electronic Health Record Experiences and Preferences

In a recent study, Anna Kharko, Josefin Hagström, Saija Simola, Åsa Cajander, Charlotte Blease, and Maria Hägglund analyse how gender is associated with patient experiences of electronic health records across Norway, Sweden, and Finland.

Drawing on responses from 27,038 patient portal users, the study shows that women use electronic health records more frequently than men and tend to rate more portal functions as useful.

While positive experiences were reported at similar levels, a higher proportion of women reported very negative experiences. Gender was associated with usefulness ratings for almost all functions, except contact with provider.

How might we interpret this pattern?

One possible explanation is that women generally have more frequent contact with healthcare services. Women also generally have more frequent and diverse interactions with healthcare services across the life course. This may increase both their need for, and engagement with, digital health services. My guess is that higher usage also increases the likelihood of encountering inconsistencies, errors, or confusing documentation, which may help explain why women report more negative experiences.

Another interpretation is that women may take on more caregiving responsibilities and administrative health-related tasks for family members. This could make functions such as error notification and certificate management more salient and valuable. My guess is that women’s broader coordination role in healthcare interactions may shape how they evaluate usefulness.

Overall, the findings suggest that gender is not merely a demographic variable but may reflect differences in health practices, expectations, and responsibilities. As patient portals become more personalized, considering these patterns may support more responsive and inclusive digital health design.

Ny publikation: Generativ AI i HCI. Ett verktyg, partner eller massbedragare?

Generativ AI i HCI – verktyg, partner eller massbedragare?

Generativ AI har på kort tid gått från teknikdemo till vardagsverktyg. Vi skriver med den. Vi designar med den. Vi undervisar med den. Vi forskar med den.

Men frågan är: Förstår vi egentligen vad vi har släppt in i våra digitala ekosystem?

I vår genomgång av forskningsfältet human–computer interaction (HCI) identifierade vi 37 vetenskapliga studier som behandlar generativ AI FULLTEXT01. Vi analyserade dem genom ett klassiskt HCI-begrepp: affordances och constraints – alltså vad tekniken möjliggör, och vad den samtidigt begränsar.

Resultatet? En betydligt mer komplex bild än den polariserade debatten ofta ger.

Möjligheter och risker – samtidigt

Generativ AI förbättrar algoritmer, stödjer kreativt samarbete och kan fungera som ett pedagogiskt stöd i utbildning. Den börjar röra sig från att vara ett verktyg till att bli en slags digital samarbetspartner.

Men parallellt återkommer tre stora problem i forskningen:

Sanning. AI hallucinerar och kan producera övertygande felaktigheter. I värsta fall desinformation och deepfakes.

Bias. Modellerna speglar snedvridningar i träningsdata och fungerar ofta som svarta lådor.

Ansvar. Maskiner kan inte hållas moraliskt eller juridiskt ansvariga – men deras output påverkar människor.

Dessutom förändras arbetsmarknaden. AI-kompetens blir en konkurrensfördel, samtidigt som arbetsroller omformas.

Det viktigaste fyndet: Allt beror på kontext

Vår analys visar något centralt:

Affordances och constraints är inte statiska. De överlappar. De växlar beroende på kontext.

AI i utbildning kan vara ett kraftfullt stöd, eller en källa till fusk och felaktigheter.
AI i arbetslivet kan vara ett kreativt komplement, eller en destabiliserande kraft.

Kort sagt: samma funktion kan vara en möjlighet i ett sammanhang och en risk i ett annat.

Det betyder att frågan inte är om generativ AI är bra eller dålig.

Frågan är hur vi designar, implementerar och reglerar den.



Läs mer i den här publikationen skriven av Niklas Humble och Åsa Cajander
Humble, N., & Cajander, Å. (2025, January). Rethinking Generative AI in Human-Computer Interaction: Review of Affordances, Constraints, and Implications. In Proceedings of the 2nd International Conference on Education Research. Academic Conferences and publishing limited.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2010656/FULLTEXT01.pdf

Two days of intense work at Krusenberg Herrgård

This week we spent two focused and inspiring days at Krusenberg Herrgård, just outside Uppsala, working together on the final steps of the AROA project, funded by AFA försälring. Krusenberg, with its calm surroundings and views over Lake Mälaren, offered an ideal setting for concentrated work, reflection, and discussion.

The environment clearly did its job. Several of us kept working well into the night, some until 01.00, others until 03.00, driven not by deadlines but by an overload of ideas, discussions, and theoretical connections that we simply did not want to interrupt.

The workshop focused on the last phase of AROA: synthesising empirical findings and theory into the project’s final theoretical framework. AROA explores how AI, automation, and robotics at work influence work engagement and socio-technical work dynamics. The project takes a human-centred and socio-technical perspective, aiming to develop a framework that can help identify opportunities for work engagement in AI-supported workplaces. Our discussions revolved around aligning concepts from work engagement research, sociotechnical systems theory, and empirical insights from multiple sectors into a coherent whole.

Participants in the workshop were Maria Normark, Jessica Lindblom, Andreas Bergqvist, and Åsa Cajander.

Alongside long work sessions, there was also time for shared fika, informal conversations, and moments of pause – important ingredients when ideas are being shaped and reshaped.

The Krusenberg days marked a milestone for AROA, and we now move forward with a clear sense that the pieces of the framework are coming together.

Stepping Forward: Reflections After My Research Stay at the HTO Group

This blog post is written by Jana-Sophie Effert, PhD candidate at TU Dortmund University.

A month back home in Germany: time enough to let impressions settle, but not quite enough for them to fade. After three months with Uppsala University’s HTO Research Group, I’m now back here on the blog to reflect on what those weeks have meant for me and my PhD journey. Since everyone at home keeps asking me about my experiences anyway, it feels like the perfect opportunity to bundle and share them here.

First things first: What I miss: The calmness of Swedish everyday life, being surrounded by nature, and that special kind of adventure that comes with living in another country. Further of course: colleagues, cinnamon buns and the HCI environment.

What I’m happy to have back: Of course, there’s comfort in returning home: subsidized student lunch options (no more microwavable meal-prep experiments!), being back in teaching, reconnecting with friends and family: simply enjoying the convenience of familiar surroundings. Yet even here, traces of Sweden remain; small habits and ideas keep resurfacing during daily work.

What I learned (even if it’s really hard to grasp)

1) Networking Across Fields

I was fortunate enough to join several events during my stay – from the DOME meeting on digital medical records and e-health services to national conferences on equal opportunities and social innovation in health. These experiences taught me how valuable spontaneous connections can be: finding overlaps between projects, brainstorming across disciplines, staying up-to-date with neighboring research fields. Networking turned out not just as professional exchange but as genuine inspiration.

2) Teaching From New Perspectives

One highlight was giving two guest lectures within HCI courses: From human-centered to intersectional design, another on work systems – socio-technical aspects of (in)accessible technologies. Sharing insights from rehabilitation sciences while learning how students approach inclusion through an HCI lens was a helpful angle and reminded me how much I like interacting with students‘ perspectives.

3) Feedback and Insights for my PhD Project

My research focuses on technologies supporting people with disabilities in work systems and their transitions into employment. During my stay, I not only had the chance to get feedback on my concrete approach and findings, but I also had the chance for job shadowing at Daglig Verksamhet in Sala. Observing inclusive practices firsthand offered new comparative insights for my project. These experiences helped refine questions about participation and technology use within real work environments.

4) Local Academic Routines

Academic life at Uppsala University left its mark: I participated in regular seminars, open group discussions, collaborative meetings. One thought that stuck with me is seeing this PhD journey again through its original purpose: becoming a “critical thinker,” not just an expert within a narrow niche.

Looking Ahead

Three months were certainly a good enough time to fill my head with thoughts and ideas. Now comes the part where these insights need sorting and weaving into ongoing projects here at TU Dortmund. Some collaborations initiated at UU are already continuing:

  • Participation & Accessibility: Together we’re developing a scoping review exploring how people with cognitive accessibility needs experience their involvement in Human-Centered Design or Co-Design activities.
  • Sustainability & Accessibility: We’re exchanging perspectives on sustainability and accessibility as value-based features of software development.

One thing is certain: I’m eager to return someday to this wonderful Swedish town, both professionally and personally. To anyone considering spending time with the HTO group: do it! Looking forward to being back, continuing working together and eventually share some joint research results on this blog 😊

Fem nya doktorandtjänster inom AI, utbildning och arbete

Nu har vi glädjen att kunna berätta att fem doktorandtjänster är utlysta inom HTO och UpCERG vid Uppsala universitet. Tjänsterna är en del av forskarskolan LärA AI och riktar sig till dig som vill bedriva forskning i skärningspunkten mellan AI, undervisning, läraryrket och arbetsmiljö.

Forskarutbildningen inom LärA AI erbjuder en stimulerande och sammanhållen miljö där doktorander från flera lärosäten möts kring gemensamma kurser, seminarier och tvärvetenskapliga utbyten. Här kombineras fördjupning i datavetenskapens didaktik och människa datorinteraktion med ett tydligt fokus på aktuella samhällsutmaningar kopplade till AI i utbildning.

Två av tjänsterna är placerade i datavetenskapens didaktik och handlar om kunskap, AI kompetens och organisatoriskt stöd samt om pedagogiska innovationer i AI utrustade klassrum. Tre tjänster ligger inom människa datorinteraktion och fokuserar på AI och etiska dilemman i lärares professionella praktik, AI:s påverkan på universitetslärares professionella omdöme samt AI, lärares arbete och arbetsmiljö i högre utbildning.

Doktoranderna kommer att ingå i ett starkt handledarteam med bred och lång erfarenhet av forskning om teknik, utbildning och arbete. Bland handledarna finns Åsa Cajander, Jessica Lindblom, Sofia Ouhbi, Mikael Laaksoharju, Roger McDermot, Calkin Suero Montero, Arnold Pears, Anneli Frelin och Aletta Nylén.

Utlysningarna är öppna nu och vi ser verkligen fram emot att välkomna nya doktorander till HTO, UpCERG och forskarskolan LärA AI. Fullständig information om respektive tjänst finns via Uppsala universitets rekryteringssystem:


https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898728/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898727/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898725/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898724/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898722/

Why EDI Matters: A New Open-Access Volume on Equity, Diversity, and Inclusion in European Universities

A new edited volume from Padova University Press, Why EDI Matters: Equ(al)ity, Diversity and Inclusion in European Universities (2025), brings together contributions from scholars and practitioners across a wide range of European university contexts. Edited by Annalisa Oboe, Věra Sokolová, and Helena Wahlström Henriksson, the book positions EDI not as a “nice-to-have” add-on, but as a core issue for universities’ legitimacy, resilience, and democratic role in society. You find the book here.

Importantly, the book is published under a Diamond Open Access model, with the explicit aim of making current debates and evidence on EDI widely accessible.

How the book is structured

The volume is organised into three sections: education and curriculum; discrimination and violence; and institutional change through policy and practice.

A chapter authored by Åsa Cajander

Åsa Cajander is one of the book’s chapter authors. Her chapter with Beni Suranto, Tony Clear, and Ramesh Lal is titled:

“Overlooked by Design: Challenges and Opportunities of Incorporating Human-Centred Perspectives and EDI in IT Development During the AI Boom.”

The chapter addresses a recurring tension in digital development: technological progress and rapid deployment often outpace inclusive, human-centred practices. It argues that integrating EDI into IT development becomes even more complex in the context of contemporary AI systems, where issues such as bias, opacity, and uneven impacts on marginalised groups are well-documented concerns. The chapter frames “integrating EDI into AI” as a deliberate, end-to-end commitment from data and design decisions to stakeholder engagement and governance rather than a late-stage “ethics checklist.”

Why this collection may be helpful to read

One of the strengths of Why EDI Matters is that it does not treat EDI as purely abstract. Across chapters, the emphasis is on the everyday realities of implementation: what universities actually do, what kinds of resistance or trade-offs arise, how policies land in practice, and what can be learned from concrete cases across national and institutional contexts.

For readers working in higher education leadership, teaching and learning, research management, digitalisation, or workplace environment roles, the book offers a multi-voiced snapshot of where EDI efforts currently stand, and why they remain central to the future of universities.

Special issue: People, Robots and AI at Work

HTO is involved in organising a special issue in Information Technology & People on People, Robots and AI at Work. The special issue examines how automation, robotics, and AI are reshaping work, job roles, and worker well-being, including questions of meaning, autonomy, cognitive load, participation, and competence development.

The guest editors are Erik Billing, Åsa Cajander, Rebecca Cort, Jessica Lindblom, and Virpi Roto.

The issue welcomes qualitative, quantitative, and mixed-methods contributions that critically examine the design, introduction, and use of AI and robots in contemporary work environments.

Manuscript submission is open from 17 December 2025 to 31 May 2026.

Full call for papers and submission details:
https://www.emeraldgrouppublishing.com/calls-for-papers/people-robots-and-ai-work

Hur påverkar 1177 Direct sjuksköterskors arbetsmiljö?

Digitala tjänster som 1177 Direct med autoanamnes, autotriage och chatt blir allt vanligare i svensk primärvård. I en ny artikel i Nordic Journal of Working Life Studies undersöker Magdalena Ramstedt Stadin och Åsa Cajander hur detta påverkar sjuksköterskors organisatoriska och sociala arbetsmiljö .

Studien bygger på 29 intervjuer med sjuksköterskor från den centrala 1177-verksamheten, offentliga vårdcentraler och privata vårdcentraler. Med hjälp av Job Demands–Resources-modellen analyseras tre områden: professionell kompetens och patientkontakt, jobbkrav och tillgång till resurser.

Resultaten visar att 1177 Direct både stärker och begränsar sjuksköterskors arbete. Autoanamnes ger bättre förberedelser inför kontakten, men chattformatet gör det svårare att använda klinisk intuition och fånga upp nyanser i patientens tillstånd. Jobbkraven ökar när flera system och chattar hanteras samtidigt, utan att andra kontaktvägar minskar.

Sjuksköterskorna efterfrågar färre och tydligare kontaktvägar, bättre systemintegration, mer resurser när nya arbetsuppgifter införs samt större inflytande över chattens öppettider. De betonar också att digitala system bör komplettera – inte ersätta – den mänskliga omvårdnaden.

Var hittar jag artikeln?
Artikeln “Registered Nurses’ Work Environment Associated with Auto-Anamnesis, Auto-Triage, and Online Chat” finns i Nordic Journal of Working Life Studies via tidskriftens webbplats: https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/161779

LärA-AI: Ny forskarskola om lärares arbetsmiljö i en AI-transformerad skola

Det är med stor glädje jag kan berätta att Uppsala universitet, tillsammans med KTH och Högskolan i Gävle, beviljats medel för en ny forskarskola finansierad av Vetenskapsrådet: LärA-AI – Läraryrkets arbetsmiljö i en AI-transformerad skola. Forskningsområdet är både angeläget och aktuellt. I takt med att generativ AI tar plats i klassrummen förändras också läraryrkets innehåll, villkor och förutsättningar, och det går snabbt.

Varför behövs forskarskolan?

Läraryrket befinner sig mitt i en stor omställning. Många skolor använder redan AI-baserade verktyg som stöd i planering, bedömning och dokumentation. Det innebär nya möjligheter, men också nya krav, både tekniska och etiska. Samtidigt vet vi att många lärare redan har en pressad arbetssituation, med hög arbetsbelastning och ökade administrativa krav.

Forskarskolan tar sig an just denna kombination av digitalisering, arbetsmiljö och professionell utveckling. Målet är att skapa ny kunskap om vad AI innebär för läraryrkets innehåll, ansvar, kompetensbehov och sociala arbetsmiljö.

Tre lärosäten – nio doktorander

Totalt kommer nio doktorander att antas. De är placerade vid de tre lärosätena och arbetar i nära samverkan med skolor och lärarutbildningar. Forskningen organiseras i tre områden:

  1. AI:s påverkan på undervisningens innehåll och organisering
  2. Ansvar, etik och professionella bedömningar
  3. Digital kompetens, kollegialt lärande och professionsutveckling

Doktoranderna undervisar inom lärarutbildningen och tar del av ett gemensamt kurspaket, seminarier, forskningsbesök och internationella sommarskolor. På så sätt vävs forskning, utbildning och praktik samman i vardagen.

HTO-gruppens roll

Flera av oss inom HTO-gruppen medverkar i forskarskolan, med fokus på digital arbetsmiljö, socioteknik och människa–AI-samarbete. Det innebär att doktoranderna får tillgång till kompetens om hur tekniska system påverkar arbete, organisationer och professionella roller, något som ligger helt i kärnan av forskarskolans frågor. Vi kommer också vara huvudhandledare till två doktorander, och bihandledare till ytterligar fyra doktorander.

En viktig satsning för framtidens skola

AI förändrar skolan snabbt, och för läraryrket innebär det både nya möjligheter och nya påfrestningar. Med LärA-AI skapas en forskningsmiljö där dessa frågor kan studeras långsiktigt, tvärvetenskapligt och nära praktiken.

Jag ser mycket fram emot att följa och bidra till forskarskolans arbete under de kommande åren.

Användbarhet är lika aktuellt idag som för 25 år sedan

Inför World Usability Day som infaller andra torsdagen i november varje år påminns vi om varför frågan fortfarande är brännhet. I vardagen använder vi runt 25 system parallellt på jobbet. Små brister i ett system spiller snabbt över till nästa. Det som ser bra ut i en prototyp kan fallera i verklig drift med tidspress, kyla, bländande ljus och många handovers.

Samma kärnfråga kvarstår som för 25 år sedan: fungerar det för rätt användare, med rätt mål, i rätt situation. Idag är beroendena tätare, regelkraven fler och upphandlingar gör lokala justeringar svårare. Därför räcker det sällan att flytta en knapp. Vi behöver se hela arbetsmiljön: fysisk miljö, socialt klimat, kognitiv belastning, organisation, digital kvalitet och känslor. AI är nytt, men principerna är desamma. Otydliga mål, ansvar och stöd gör tekniken till ytterligare en belastning.

Tre saker som hjälper i praktiken:

  1. Delat ansvar tidigt mellan roller som kompletterar varandra vid IT-införanden
  2. Fokus på hela arbetsmiljön, inte bara gränssnitt
  3. Skyddad tid för användare att prova, lära och justera

World Usability Day handlar om just detta: att göra tekniken användbar i verkligheten.

World Usability Day påminner oss om vardagens verklighet: teknik blir användbar först när den fungerar i sitt sammanhang!

« Older posts Newer posts »