Month: March 2026

Hot och trakasserier i digital vård – möt Sofia Thunberg, ny postdoktor i DIGI-RISK

Digital vård växer snabbt. Samtidigt förändras arbetsmiljön för vårdpersonal, och en fråga som fått allt mer uppmärksamhet är hot och trakasserier i digitala vårdmöten.

I forskningsprojektet DIGI-RISK studerar vi hur sådana risker uppstår och hur de kan förebyggas. Nyligen började Sofia Thunberg som postdoktor i projektet. Vi ställde några frågor för att lära känna henne och höra mer om hennes arbete.

Kan du kort presentera dig själv och din forskningsbakgrund?

Jag är doktor i kognitionsvetenskap och har en bakgrund inom människa-datorinteraktion med särskilt fokus på ny teknik i olika vårdsammanhang. Bland annat har jag forskat kring införandet av välfärdsteknik inom äldrevården, sociala robotar som psykosocialt stöd för äldre med demens på omsorgsboenden och barn med autism inom specialisttandvården, användningen av generativ AI inom primärvården samt medicintransporter med drönare. Något jag tidigt intresserade mig för var hur vårdpersonalen påverkas i sitt arbete av att ny teknik införs och jag har bland annat tittat på förekomsten av technostress.

Vad gjorde att du ville arbeta i DIGI-RISK-projektet?

Hot och trakasserier inom vården är ett stort och välkänt arbetsmiljöproblem som möjliggörs på ett nytt sätt via den digitala tekniken. Användningen av digitala vårdmöten är idag utbredd medan forskningen kring dess konsekvenser på arbetsmiljön ligger efter. Jag tycker det är spännande med ett projekt som undersöker ett sådant nytt forskningsområde och som också är väldigt relevant ur ett svenskt perspektiv.

Vad kommer du främst att arbeta med i projektet?

Mitt huvudfokus ligger på att utforma en nationell enkät där ett delmål är att validera ett nytt enkätinstrument för att mäta förekomsten och intensiteten av hot och trakasserier i digitala vårdmöten. 

Vad hoppas du att forskningen ska bidra med framöver?

Jag hoppas att projektet kommer leda till ett ökat fokus på vikten av ett aktivt arbetsmiljöarbete för användningen av digitala vårdmöten och att vårdanställda kan känna sig tryggare på sin arbetsplats. 

    Hur påverkar upphandling av AI arbetsmiljön i vården?

    Under våren samlades två referensgrupper med personer från vård, upphandling, arbetsmiljöarbete och leverantörssidan för att diskutera erfarenheter av AI och digitala system i hälso- och sjukvården. Samtalen är en del av ett nordiskt forskningsprojekt som undersöker hur upphandling av AI-system kan genomföras med ett tydligare arbetsmiljöfokus.

    En central fråga i diskussionerna var vilka aktörer som behöver vara involverade när AI upphandlas. Deltagarna lyfte bland annat upphandlingsledare, verksamhetsutvecklare, vårdprofessioner, fackliga organisationer, arbetsmiljöfunktioner och leverantörer. Flera betonade att många roller påverkas av upphandlingar, men att de sällan möts i ett gemensamt samtal om konsekvenserna för arbetet.

    Samtalen synliggjorde också flera utmaningar i mötet mellan offentlig upphandling, AI och arbetsmiljö. Deltagarna beskrev hur AI ibland upphandlas med höga förväntningar på vad tekniken kan lösa, samtidigt som det är oklart hur systemen faktiskt kommer att påverka arbetet i praktiken. Det kan vara svårt att formulera krav på användbarhet och arbetsmiljö i upphandlingsprocessen, och arbetsmiljöperspektivet kommer ofta in sent i processen.

    En annan återkommande fråga handlade om transparens och förståelse för hur AI-system fungerar. För att AI ska kunna stödja arbetet behöver det gå att förstå hur systemen påverkar beslut, arbetsbelastning och ansvar i vardagen.

    Diskussionerna visade också att upphandling av AI inte bara är en teknisk eller juridisk process. Den innebär ofta en bred organisatorisk förändring som påverkar arbetssätt, ansvarsfördelning och professionellt handlingsutrymme i vården.

    Insikterna från referensgrupperna används nu i AI-PROCARE-projektets fortsatta arbete med att utveckla kunskap och rekommendationer för hur arbetsmiljöperspektiv kan integreras tidigt i upphandling av AI-system i hälso- och sjukvården.