Month: February 2025

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och flygbranschen är inget undantag. Automatisering, AI och digitala verktyg förändrar arbetsmiljön för markpersonal på flygplatser. Det AFA-finansierade TARA-projektet (Teknik, Arbetsmiljö och Resiliens i Arbetslivet) undersöker hur dessa nya tekniker påverkar arbetsmiljön för lastare, flygplatstekniker och tankningspersonal. Projektet drivs av forskare från Uppsala universitet i samarbete med branschorganisationen TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) och syftar till att identifiera både möjligheter och risker med digitaliseringen.

En viktig del av projektet är att ta fram konkreta rekommendationer för en säker och hållbar implementering av ny teknik. Jonathan Källbäcker har sammanställt en rad praktiska råd som nu finns publicerade på TYAs hemsida (länk här). Dessa riktar sig till flygplatschefer, operativa chefer och personalansvariga samt till fackligt engagerade och skyddsombud.

Rekommendationer för en bättre arbetsmiljö vid införande av ny teknik

För dig som är flygplatschef

• Prioritera arbetsmiljö som en central del vid införandet av ny teknik – både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö.
• Dela erfarenheter mellan flygplatser för att lära av varandra.
• Kommunicera vikten av en god arbetsmiljö till alla involverade och se till att de förstår dess betydelse.
• Involvera och engagera medarbetarna i processen samt planera för relevant utbildning.
• Säkerställ att tekniken är användarvänlig genom att låta markpersonalen vara delaktiga i designprocessen.

För dig som arbetar som operativt ansvarig, personalansvarig eller chef för tekniska avdelningar

• Håll dig uppdaterad om ny teknik och regelverk och informera markpersonalen kontinuerligt.
• Undersök noga hur tekniken används i praktiken och identifiera eventuella behov av anpassningar.
• Följ upp hur tekniken påverkar arbetsuppgifter och arbetsbelastning.
• Avsätt tid under arbetspassen för personalen att testa och utvärdera tekniken.

För dig som är fackligt engagerad eller skyddsombud

• Se till att arbetstagarna får möjlighet att delta i tester av ny teknik.
• Håll dig informerad om tekniska innovationer och nya arbetsmiljökrav.
• Identifiera när och var det går att ställa arbetsmiljökrav under införandeprocessen.
• För en tydlig dialog med chefer, utvecklare och externa aktörer om personalens behov.
• Påpeka vikten av att avsätta tid för säker och effektiv teknikanvändning.

Vikten av en genomtänkt implementering

Teknik kan bidra till en mer effektiv och hållbar arbetsmiljö, men det är avgörande att den införs på rätt sätt. Genom att följa dessa rekommendationer kan flygplatser säkerställa att digitalisering blir en positiv förändring för både verksamheten och personalen.

Läs mer om TARA-projektet och rekommendationerna på TYAs hemsida: TYA – Projekt och områden.

The integration of artificial intelligence (AI) in the workplace is reshaping how professionals engage with their work. In a recent study, researchers Andreas Bergqvist, Tony Clear, Mats Daniels, Niklas Humble, Marta Larusdottir, Maria Normark, and Sofia Ouhbi explored how AI affects work engagement among IT professionals through the lens of Self-Determination Theory (SDT). Their research provides insights into both the opportunities and challenges of AI-driven work environments.

The Dual Impact of AI on Work Engagement

The study found that AI tools, such as UiPath and GitHub Copilot, improve efficiency by automating routine tasks. This allows IT professionals to focus on more complex and creative aspects of their work, enhancing their perceived competence—a key component of work engagement according to SDT. However, this efficiency gain comes with challenges, particularly the need for continuous learning and adaptation.

Some professionals view AI as an empowering assistant that supports them in their work, while others feel pressure to deepen their AI knowledge to keep up with industry expectations. The researchers highlight that while AI can enhance competence and autonomy, its rapid evolution demands a significant investment in skill development.

Learning and Adaptation: A Necessity in AI-Driven Work

One key theme that emerged from the interviews was continuous learning. Since formal AI training is often lacking, IT professionals rely on self-directed learning through online resources, internal communities, and hands-on experimentation. Many also use AI itself as a learning tool, leveraging it for brainstorming ideas, debugging, or validating their work.

However, the study also found that AI’s accuracy and reliability remain concerns. Professionals hesitate to fully trust AI outputs without verification, indicating that AI should complement—not replace—human expertise.

AI’s Influence on Motivation and Collaboration

The study revealed that AI both enhances and disrupts traditional work dynamics. Some participants felt that AI increased their autonomy, enabling them to solve problems independently before turning to colleagues. Others noted that AI might reduce direct collaboration, as employees increasingly rely on AI-generated insights rather than consulting team members.

Future Considerations: Designing AI-Integrated Workplaces

The findings suggest that for AI to positively impact work engagement, organizations must balance efficiency with employee well-being. AI should be designed to support human competencies, allowing professionals to grow rather than feel displaced. Companies should also invest in structured AI training to ensure that employees are equipped to navigate this evolving landscape.

Final Thoughts

As AI continues to reshape industries, its impact on work engagement will depend on how well it is integrated into professional workflows. By understanding AI’s effects on competence, learning, and motivation, organizations can better navigate the challenges and opportunities of this transformation.

For those interested in workplace digitalization, this research underscores the importance of human-centered AI design, ensuring that technological advancements enhance—not hinder—professional engagement.

---

Reference

Cajander, Å., Bergqvist, A., Clear, T., Daniels, M., Humble, N., Larusdottir, M., Normark, M., & Ouhbi, S. (2024). AI and work engagement: A study of IT professionals through the lens of self-determination theory. Uppsala University.

Involving diverse stakeholders—patients, caregivers, and healthcare professionals—in research is a cornerstone of participatory health research (PHR). But how do we ensure that everyone, regardless of their background, can actively contribute to meaningful research? A recent study sheds light on Stakeholder Skill Training (SST), highlighting its critical role in empowering participants and fostering mutual learning.

The Challenge: Bridging Knowledge Gaps

Participatory research requires a shift in traditional research roles. Patients and healthcare professionals bring valuable lived experiences, but they may not be familiar with research methodologies. Similarly, researchers may lack experience in co-creation with non-researchers. This creates a knowledge gap that can hinder collaboration.

To address this, SST provides tailored training that equips stakeholders with the skills needed to engage confidently. However, the study reveals that there is no one-size-fits-all approach—training varies widely depending on the project’s goals and the participants’ backgrounds.

Five Key Themes in Stakeholder Skill Training

Through a workshop at NordiCHI 2022, researchers explored what makes SST effective. The discussions led to five crucial themes:

1. The Terminology Debate: Is “Training” the Right Word?
   The term training implies a top-down approach, where knowledge is delivered from an expert to a learner. However, participatory research is about mutual learning, where everyone brings expertise. Should we call it collaborative learning instead?
2. Hierarchy, Power, and Culture
   Traditional research settings often reinforce power imbalances between researchers and participants. SST should promote equitable partnerships, where different forms of expertise—academic, professional, and lived experience—are equally valued.
3. Mutual Learning: A Two-Way Street
   Researchers learn as much from patients and professionals as they do from textbooks. SST should be designed as a dialogue, rather than a unidirectional learning process.
4. Creating a Common Language
   Different disciplines and stakeholders may use the same words with different meanings. For instance, the term implementation means something different to health researchers than it does to software developers. Establishing a shared vocabulary is key to avoiding misunderstandings.
5. Inclusivity: Reducing Barriers to Participation
   Not all stakeholders have the same access to time, education, or resources. Effective SST must ensure accessibility—from financial compensation to flexible training formats that accommodate diverse needs.

Moving Forward: Making Stakeholder Training Work

The study suggests several best practices for designing effective SST:

• Define a common vocabulary together with stakeholders.
• Focus on mutual learning rather than one-way instruction.
• Create a safe and inclusive learning environment.
• Recognize and address power dynamics early in the process.
• Adapt training to the time constraints of participants, particularly patients and healthcare workers.

By rethinking how we train stakeholders, we can make participatory health research more inclusive, impactful, and empowering.

You find the full paper here: https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-77318-1_33

Vi är stolta över att kunna meddela att DOME-konsortiet har beviljats fortsatt finansiering från Forte för att stärka forskningen kring patienters tillgång till sina journaler och delad hälsodata. Med den snabbt växande digitaliseringen av hälso- och sjukvården och den nya EU-förordningen om ett gemensamt European Health Data Space (EHDS) står vi inför en tid av stora förändringar och möjligheter.

Vad är DOME-konsortiet?

DOME (Deployment of Online Medical Records and eHealth Services) är ett forskningskonsortium som har varit en ledande aktör inom forskning om patienters tillgång till sin journal online och relaterade e-hälsotjänster sedan 2012. Konsortiet har producerat över 130 forskningspublikationer, varav mer än 30 publicerades under de senaste tre åren.

DOME är unikt genom att samla forskare från flera discipliner och olika karriärnivåer – från doktorander till professorer – inom områden som teknik, samhällsvetenskap, medicin och humaniora. Konsortiet har en stark nordisk förankring men verkar också internationellt, med samarbeten i Europa och USA.

Varför är DOME-konsortiet mer relevant än någonsin?

Den nya EU-förordningen om European Health Data Space (EHDS), som införs 2024, kommer att förändra hanteringen av hälsodata i hela Europa. Den syftar till att:

• Skapa en gemensam standard för hur hälsodata delas mellan EU-länderna.
• Ge patienter ökad kontroll över sin egen hälsodata.
• Stärka patientsäkerhet och integritetsskydd.

Men även om Sverige ligger långt fram i digital journalåtkomst via 1177.se, finns flera utmaningar där DOME-konsortiets forskning kan bidra, bland annat:

• Ojämlik tillgång till journaler – Alla vårdgivare är inte anslutna, vissa kliniska områden (t.ex. psykiatri) exkluderas fortfarande.
• Brist på ombudsfunktioner – Vuxna patienter kan i dag inte ge en anhörig fullständig tillgång till sin journal.
• Begränsade möjligheter för patientinvolvering – Patienter kan inte kommentera sin journal, flagga felaktigheter eller tillföra egna hälsodata.
• Informationssäkerhet och cyberskydd – Hur skyddar vi patientdata i en tid av ökande digitala hot?

DOME-konsortiet har en unik möjlighet att inte bara bidra med forskning utan också att påverka hur dessa frågor hanteras på både nationell och europeisk nivå.

Vad innebär den nya finansieringen?

Den nya finansieringen från Forte innebär att DOME-konsortiet kan:

• Fördjupa och bredda samarbetet med nordiska och europeiska forskare.
• Vidareutveckla internationella samarbeten med nya kontakter i Storbritannien, Tyskland, Bulgarien, Kroatien och Georgien.
• Bidra till den svenska implementeringen av EHDS genom samarbete med E-hälsomyndigheten och andra aktörer.
• Delta i policy- och beslutsprocesser genom internationella konferenser och seminarier.

Vill du veta mer?

Vi ser fram emot att fortsätta dela med oss av våra forskningsresultat och insikter genom seminarier, konferenser och publikationer. Håll utkik på vår webbplats domeconsortium.org för uppdateringar och möjligheter att engagera dig i vårt arbete!

Rose-Mharie Åhlfelth, Maria Hägglund och Åsa Cajander leder DOME-konsotriet.

Tack till Forte för förtroendet – vi ser fram emot tre spännande år av forskning och samverkan!

---