Under KAJT-dagarna i Borlänge förra veckan fick vi ta del av flera intressanta presentationer som belyste framtiden för svensk järnväg. KAJT (Kapacitet i järnvägstrafiken) är en svensk forskningsplattform som samlar akademi, institut och bransch för att tillsammans utveckla framtidens järnväg. Tåg-sektorn är en av branscherna som studeras i AROA-projektet och fler av oss från projektet var på plats i Borlänge.
En presentation som särskilt fångade publikens uppmärksamhet var Maria Normark, forskare vid Informatik och Media, Uppsala Universitet som presenterade sina insikter på temat “Skapar tekniken mening i lokförarens arbete?” – ett ämne som både berör det mänskliga perspektivet och järnvägens digitala transformation. Genom att inkludera studier som Normarks blir det möjligt att förbättra systemet inte bara tekniskt, utan också ur ett arbetsmiljö- och användarperspektiv. Att lyfta röster från fältet – som lokförare – är avgörande för att skapa robusta och hållbara lösningar.
Normarks forskning, vilken genomförts inom ramen för AROA-projektet, fokuserar på hur digitalisering påverkar lokförares arbestengagemang och arbetsmiljö. I presentationen fick vi höra om både möjligheter och utmaningar som följer med introduktionen av ny teknik i förarhytten och hur den påverkar arbestengagemnaget och meningsskpandet i utförandet av arbetsuppgifterna. Digitala hjälpmedel har potential att avlasta lokförarna och öka säkerheten. Samtidigt visar studien att tekniken ibland upplevs som otydlig eller otillräckligt anpassad efter förarnas behov.
Maria betonade vikten av att inte bara utveckla ny teknik, utan att också förstå hur den används i praktiken. Hon lyfte fram hur lokförare ofta utvecklar egna strategier för att hantera digitala verktyg, och hur dessa erfarenheter kan vara en ovärderlig resurs i utvecklingsarbetet. Det handlar alltså inte bara om att skapa teknik – utan att skapa meningsfull teknik som stödjer och stärker lokförarens yrkesroll.
Maria Normarks presentation visade med tydlighet att digitaliseringen av järnvägen inte bara är en teknisk resa, utan också en mänsklig. Med rätt fokus på användarperspektivet kan ny teknik bli en verklig tillgång – både för effektiviteten i järnvägssystemet och för de som varje dag håller tågen rullande.