Category: Swedish

Nordiska konferensen i människa-datorinteraktion i Uppsala (NordiCHI2024)

Förra veckan hade vi fullt upp här i Uppsala när vi arrangerade den nordiska konferensen inom människa-datorinteraktion (eller Human Computer Interaction på engelska). Under fem intensiva dagar samlades omkring 300 internationella deltagare för att prata om det senaste inom teknik, design och användarupplevelser. Temat för årets konferens var “Live – Uniting HCI for a Hyperlocal and Global Experience”.

Konferensen innehöll en blandning av tekniska presentationer och mer vardagsnära ämnen. Vi fick höra presentationer om allt från AI och UX-design till intressanta tillämpningar inom hälsa och sjukvård, hållbarhet, och hur vi kan utforska tillit till ny teknik. Det var också ett fokus på barn och teknik, lek och spel, samt frågor kring genus och mångfald i relation till teknik.

Förutom presentationerna av de senaste forskningsresultaten fanns det också olika tutorials och workshops, där man kunde testa nya idéer och metoder. Vi hade även paneldiskussioner, där experter debatterade aktuella frågor inom HCI. Och slutligen en demo där nya praktiska designlösningar och idéer visades upp.

En av höjdpunkterna var konferensmiddagen på Uppsala slott. Med härlig mat och fin utsikt över staden blev det ett minnesvärt avslut på en lärorik och inspirerande konferens.

Här kan man läsa mer om forskningen som presenterades: https://dl.acm.org/doi/proceedings/10.1145/3679318

Gilla Jobbet-konferensen: En dag full av diskussioner om arbetsmiljö, hot och AI


Jag och 700 andra personer hade i veckan chansen att delta på Gilla Jobbet-konferensen i Malmö, en mötesplats för diskussioner kring arbetsmiljöfrågor. Förutom att jag fick lyssna på flera intressanta föreläsningar, hade jag även möjligheten att hålla en presentation om vårt arbete med AI, automatisering och hur det påverkar arbetsmiljön. Här är några av höjdpunkterna från dagen.

Att förebygga och hantera hot och våld

På en av föreläsningarna lyssnade jag på Torbjörn Hellmouth som pratade om hur man kan förebygga och hantera hot och våld på arbetsplatsen – ett problem som tyvärr är alltför vanligt. Han lyfte fram att det går att undvika många farliga situationer genom att jobba förebyggande, men också hur man akut kan hantera hot när de ändå inträffar.

En sak som fastnade hos mig var när han pratade om varför olika människor kan reagera så olika på samma hotfulla situation. Det är viktigt att förstå när man ska ge stöd på rätt sätt, eftersom alla har olika behov.

Digitala aggressioner – en ny arbetsmiljörisk inom skolan

En annan aktuell fråga som togs upp på konferensen var “digitala aggressioner”, presenterad av Rebecka Cowen Forssell, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet. Man kan också hitta Rebeckas forskning på “Forskning på 5: Digitala aggressioner”.

Forskningen som Rebecka leder har resulterat i ett nytt verktyg som syftar till att göra forskning lätt tillgänglig och användbar direkt på arbetsplatsen. Hon förklarade hur digitala aggressioner kan påverka medarbetares hälsa och motivation, och betonade att det är viktigt att uppmärksamma och tala om den här problematiken.

Återhämtning under arbetsdagen

En annan föreläsning som jag tyckte var riktigt intressant hölls av Lina Ejlertsson, som forskar inom folkhälsa. Hon pratade om vikten av att vi faktiskt måste få tid till återhämtning även under arbetsdagen, inte bara på fritiden. Hon gav flera bra tips på hur man kan skapa variation i jobbet – genom att ändra tempo, arbetsuppgifter eller till och med plats där man arbetar. Hon finns också på Instagram och delar med sig av forskning inom återhämtning!

Mångfald, arbetsmiljö och integration med en humoristisk twist

En annan höjdpunkt var Umit Dag, som verkligen fångade hela publiken med sin blandning av humor och allvar. Han är också ståuppkomiker, vilket märktes i hans föreläsning.

Umit berättade om sina egna erfarenheter som invandrare och de kulturkrockar han stött på under sin resa in i det svenska arbetslivet. Han fick oss att skratta och tänka efter på samma gång! Det var både underhållande och tankeväckande.

Vår presentation: AI, automatisering och arbetsmiljön

Jag hade också förmånen att presentera mitt arbete om hur AI och automatisering påverkar arbetsmiljön. Jag pratade om att AI kan vara både till hjälp och ett hinder, beroende på hur det implementeras. Tekniken kan absolut göra jobbet enklare och mer effektivt, men om den används på fel sätt kan den istället skapa stress och göra arbetsmiljön sämre.

Gilla Jobbet-konferensen var verkligen en inspirerande dag. Jag fick med mig många nya tankar om hur vi kan förbättra arbetsmiljön, och det var spännande att få dela med mig av mina egna erfarenheter om AI och automatisering. Jag ser fram emot nästa konferens i Skellefteå om någa veckor. I Göteborg är det Bengt Sandblad som pratar om AI, automatisering och arbetsmiljö-

Gilla jobbets föreläsningar finns också digitalt om du blev nyfiken! https://gillajobbet.se/


Frukost med AI

(Bild genererad med Microsoft Copilot)

I veckan så var Niklas Humble på ett frukost-seminarium om generativ AI och agilt arbetssätt som Sogeti Gävle hade bjudit in till. Under seminariet lyftes flera aspekter på hur generativ AI kan påverka verksamheter samt kombineras med ett agilt arbetssätt.

För att förstärka poängen med eventet så var hela den inledande presentation av Sogeti AI-genererad!

Den efterföljande diskussionen lyfte flera intressanta möjligheter och utmaningar med att integrera AI i befintlig verksamhet, där representanter från flera företag och organisationer i Gävle-Sandviken-trakten delade med sig av sina erfarenheter.

Som forskare var det även intressant att höra att mycket av det som diskuteras och presenterades under seminariet har flera beröringspunkter med den forskning som vi bedriver i HTO-gruppen.

En mycket givande frukost som inspirerade till flera tankar om framtida forskning och potentiella samarbeten!

Steg mot en Hälsosam Arbetsplats: Läs boken “Psykisk Ohälsa – Utmaningen vi möter”

Vi befinner oss i en tid där psykisk ohälsa blir allt vanligare och påverkar individer och samhällen på olika sätt. Arbetsplatsen har blivit en plats där psykiska problem frodas, vilket resulterar i personligt lidande och hotar produktivitet och tillväxt. Men vad kan vi göra för att bemöta denna brådskande utmaning? Idag är vi stolta över att presentera en banbrytande bok med Åsa Cajander och Bengt Sandblad som medverkande som syftar till att fördjupa förståelsen och erbjuda handlingsbara lösningar: “Psykisk Ohälsa – Utmaningen vi möter”.

Psykisk Ohälsa – Utmaningen vi möter”, redigerad av Åke Magnusson, samlar en mångfald av forskare, experter och till och med Sveriges socialminister, Jakob Forssmed (KD), för att belysa komplexiteten kring mental hälsa i arbetslivet. Denna samverkan mellan institutioner som Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Svenskt Näringsliv, LO, IF Metall, Göteborgsregionen (GR) och Folkuniversitetet syftar till att ge individer, organisationer och beslutsfattare verktyg för att aktivt hantera denna viktiga fråga.

Boken fördjupar sig i den oroande ökningen av psykiska problem i arbetslivet och undersöker deras orsaker och konsekvenser. Genom att presentera en omfattande samling av forskning, personliga berättelser och expertinsikter ger den en tydlig bild av denna komplexa problematik och understryker att det inte finns några enkla lösningar. Istället framhålls behovet av ett gemensamt engagemang från kollegor, arbetsgivare och fackliga företrädare för att aktivt främja välmående på arbetsplatsen.

Viktiga teman och insikter: Författarna till “Psykisk Ohälsa – Utmaningen vi möter” utforskar flera avgörande ämnen, inklusive:

  1. Den sociala och ekonomiska påverkan av psykiska hälsoproblem på arbetsplatsen.
  2. Individens, arbetsgivarens och fackliga företrädarnas roll i att främja psykiskt välbefinnande.
  3. Insikter från forskning och praktisk erfarenhet som erbjuder vägledning för effektiva hälsoinitiativ.
  4. Intervjuer med ledande experter, inklusive socialminister Jakob Forssmed (KD).

Genom att utforska dessa teman ger boken läsarna en stark grund för att förstå komplexiteten av psykiska utmaningar och inspirerar till djupgående diskussioner och handlingskraft.

 Utgivning: Folkuniversitetets Akademiska Press

Format: Häftad (978-91-85359-25-7), E-bok (978-91-85359-26-4)

Digitaliseringens påverkan på markpersonal inom flygbranschen

Nya teknologier som automatisering, robotik och artificiell intelligens (AI) har medfört betydande förändringar på arbetsplatser, och hur dessa förändringar påverkar arbetarnas hälsa och säkerhet är fortfarande i stort sett okänt. Detta gäller särskilt inom flygbranschen, där markpersonalen står inför en betydande teknologisk förändring. Covid-19-pandemin har ytterligare komplicerat situationen genom att leda till en brist på personal och sätta fokus på att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser för att behålla personalen. Men införandet av nya teknologier kan också medföra nya och oväntade problem

En person med en handscanner för bagage
En person med en handscanner för bagage

För att adressera dessa kunskapsluckor har ett forskningsprojekt startats för att undersöka hur nya teknologier påverkar arbetsmiljön för markpersonalen inom flygbranschen. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur nya teknologier har påverkat och fortsatt kommer att påverka arbetsmiljön för bagagehanterare, flygplatsmekaniker och bränslepersonal. Dessa grupper har valts på grund av det stora kunskapsgapet inom deras områden och personalbristen, vilket ökar vikten av deras hälsa och säkerhet.

Projektet kommer att samarbeta nära med flygbranschen och Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), som ägs av arbetsmarknadens parter, Svenska Transportarbetareförbundet och Transportföretagen. Båda organisationerna har uttryckt ett behov av denna kunskap för att förebygga problem med arbetsmiljön. Projektet kommer också att undersöka hur forskningsresultat om arbetsmiljön kan implementeras och utnyttjas effektivt.

Projektet har två huvudmål. Det första är att undersöka nivån på införandet av nya teknologier som påverkar bagagehanterare, flygplatsmekaniker och bränslepersonal på Sveriges 38 flygplatser och planerna för digitalisering framåt. Detta ger en baslinje för det andra målet, som är att undersöka hur nya teknologier har påverkat arbetsmiljön och ökat risken för arbetsrelaterade skador.

Projektet adresserar en kritisk kunskapslucka inom området nya teknologier och arbetsmiljö och är väl anpassat till AFA:s (Arbetsmiljöfonden) mål inom detta område. Projektet kommer inte bara att öka kunskapen om effekterna av nya teknologier på flygplatspersonalens arbetsmiljö, utan det kommer också att stödja arbetsmarknadens parter i deras förebyggande arbete gällande framtida arbetsmiljörisker.

Hur digitaliseringen påverkar sjuksköterskors arbetsengagemang i patientcentrerad vård

I takt med att samhället digitaliseras påverkas även hälso- och sjukvårdssektorn. Med en åldrande befolkning och en ökande efterfrågan på vårdtjänster behövs patientcentrerade lösningar som är effektiva och väl anpassade. Men införandet av ny teknik kan få oavsiktliga konsekvenser för vårdpersonal, särskilt för sjuksköterskor.

Forskning visar att arbetsengagemanget inom hälso- och sjukvården är komplext och att sjuksköterskor ofta upplever hög utmattning och stress. Därför är det viktigt att undersöka digitaliseringens effekter på arbetsengagemanget i patientcentrerade tjänster.

Foto av en person som sitter vid en dator
Att chatta med patienter har blivit ett sätt för sjuksköterskor att hjälpa.

I denna studie genomförde forskarna kontextuella och semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som använde en ny chattfunktion och ett nytt telefonsystem för att ge medicinska råd till patienter. Resultaten visade att den nya chattfunktionen påverkade arbetsengagemanget både positivt och negativt. Sjuksköterskorna upplevde mindre tids- och känslomässig press men kände också att de hade förlorat arbetskontrollen och feedback från kollegor som arbetade hemifrån.

Forskningen belyser behovet av en mer nyanserad förståelse av digitaliseringens effekter på arbetsengagemanget inom hälso- och sjukvården, samt vikten av att ta hänsyn till både positiva och negativa effekter. Genom att ta ett användarcentrerat förhållningssätt kan patientcentrerade tjänster utvecklas som förbättrar effektiviteten och patientresultaten, samtidigt som vårdpersonalens välbefinnande och engagemang stöds.

För mer information, se hela artikeln här: https://link.springer.com/article/10.1007/s41233-020-00038-x