I vårt forskningsprojekt EDU-AI vid Uppsala universitet har vi undersökt hur generativ AI påverkar yrkeslivet inom IT. Resultatet är en rapport som samlar insikter från flera studier och som visar att AI inte bara är ett verktyg, utan något som förändrar hur vi arbetar, lär oss och utvecklas.
AI som arbetskamrat
Vi ser hur generativ AI hjälper IT-professionella att jobba smartare, men också hur det ställer nya krav. Det räcker inte längre med traditionell teknisk kompetens. Nu behövs även förståelse för AI-system, prompt engineering, etik och kritiskt tänkande. Olika AI-verktyg, som Copilot och ChatGPT, kan skapa Flow i arbetet. Men Flow uppstår inte automatiskt, det kräver rätt uppgift, rätt miljö och rätt stöd.
Design och interaktion i förändring
Inom Human-Computer Interaction (HCI) har vi undersökt hur generativ AI påverkar design och användarupplevelser. Det handlar om att skapa system som inte bara är smarta, utan också etiskt hållbara och mänskligt intuitiva. Vi har identifierat både möjligheter och begränsningar, samt pekar på behovet av att designa med eftertanke.
Hållbarhet – både potential och utmaning
Vi har också tittat på AI ur ett hållbarhetsperspektiv. Generativ AI kan bidra till effektivare resursanvändning och smartare lösningar, men kräver samtidigt mycket energi och kan förstärka bias. Här behövs balans mellan teknikens möjligheter och mänskliga värden.
Kompetensutveckling är nyckeln
En tydlig slutsats från våra studier är att kompetensutveckling är avgörande. För att kunna använda AI på ett meningsfullt sätt krävs nya kunskaper och en vilja att lära nytt. Vi ser att självstyrt lärande, etisk medvetenhet och tvärvetenskapligt samarbete blir allt viktigare.
Sammanfattningsvis
Vår rapport visar att generativ AI har stor potential, men också att det krävs ett medvetet arbete för att ta vara på den. För de som verkar inom IT-industrin innebär det både nya möjligheter och ett ansvar att forma framtidens arbetsliv på ett hållbart och etiskt sätt.
Läs rapporten här: