Category: Swedish (Page 1 of 2)

Fem nya doktorandtjänster inom AI, utbildning och arbete

Nu har vi glädjen att kunna berätta att fem doktorandtjänster är utlysta inom HTO och UpCERG vid Uppsala universitet. Tjänsterna är en del av forskarskolan LärA AI och riktar sig till dig som vill bedriva forskning i skärningspunkten mellan AI, undervisning, läraryrket och arbetsmiljö.

Forskarutbildningen inom LärA AI erbjuder en stimulerande och sammanhållen miljö där doktorander från flera lärosäten möts kring gemensamma kurser, seminarier och tvärvetenskapliga utbyten. Här kombineras fördjupning i datavetenskapens didaktik och människa datorinteraktion med ett tydligt fokus på aktuella samhällsutmaningar kopplade till AI i utbildning.

Två av tjänsterna är placerade i datavetenskapens didaktik och handlar om kunskap, AI kompetens och organisatoriskt stöd samt om pedagogiska innovationer i AI utrustade klassrum. Tre tjänster ligger inom människa datorinteraktion och fokuserar på AI och etiska dilemman i lärares professionella praktik, AI:s påverkan på universitetslärares professionella omdöme samt AI, lärares arbete och arbetsmiljö i högre utbildning.

Doktoranderna kommer att ingå i ett starkt handledarteam med bred och lång erfarenhet av forskning om teknik, utbildning och arbete. Bland handledarna finns Åsa Cajander, Jessica Lindblom, Sofia Ouhbi, Mikael Laaksoharju, Roger McDermot, Calkin Suero Montero, Arnold Pears, Anneli Frelin och Aletta Nylén.

Utlysningarna är öppna nu och vi ser verkligen fram emot att välkomna nya doktorander till HTO, UpCERG och forskarskolan LärA AI. Fullständig information om respektive tjänst finns via Uppsala universitets rekryteringssystem:


https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898728/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898727/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898725/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898724/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898722/

Hur påverkar 1177 Direct sjuksköterskors arbetsmiljö?

Digitala tjänster som 1177 Direct med autoanamnes, autotriage och chatt blir allt vanligare i svensk primärvård. I en ny artikel i Nordic Journal of Working Life Studies undersöker Magdalena Ramstedt Stadin och Åsa Cajander hur detta påverkar sjuksköterskors organisatoriska och sociala arbetsmiljö .

Studien bygger på 29 intervjuer med sjuksköterskor från den centrala 1177-verksamheten, offentliga vårdcentraler och privata vårdcentraler. Med hjälp av Job Demands–Resources-modellen analyseras tre områden: professionell kompetens och patientkontakt, jobbkrav och tillgång till resurser.

Resultaten visar att 1177 Direct både stärker och begränsar sjuksköterskors arbete. Autoanamnes ger bättre förberedelser inför kontakten, men chattformatet gör det svårare att använda klinisk intuition och fånga upp nyanser i patientens tillstånd. Jobbkraven ökar när flera system och chattar hanteras samtidigt, utan att andra kontaktvägar minskar.

Sjuksköterskorna efterfrågar färre och tydligare kontaktvägar, bättre systemintegration, mer resurser när nya arbetsuppgifter införs samt större inflytande över chattens öppettider. De betonar också att digitala system bör komplettera – inte ersätta – den mänskliga omvårdnaden.

Var hittar jag artikeln?
Artikeln “Registered Nurses’ Work Environment Associated with Auto-Anamnesis, Auto-Triage, and Online Chat” finns i Nordic Journal of Working Life Studies via tidskriftens webbplats: https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/161779

LärA-AI: Ny forskarskola om lärares arbetsmiljö i en AI-transformerad skola

Det är med stor glädje jag kan berätta att Uppsala universitet, tillsammans med KTH och Högskolan i Gävle, beviljats medel för en ny forskarskola finansierad av Vetenskapsrådet: LärA-AI – Läraryrkets arbetsmiljö i en AI-transformerad skola. Forskningsområdet är både angeläget och aktuellt. I takt med att generativ AI tar plats i klassrummen förändras också läraryrkets innehåll, villkor och förutsättningar, och det går snabbt.

Varför behövs forskarskolan?

Läraryrket befinner sig mitt i en stor omställning. Många skolor använder redan AI-baserade verktyg som stöd i planering, bedömning och dokumentation. Det innebär nya möjligheter, men också nya krav, både tekniska och etiska. Samtidigt vet vi att många lärare redan har en pressad arbetssituation, med hög arbetsbelastning och ökade administrativa krav.

Forskarskolan tar sig an just denna kombination av digitalisering, arbetsmiljö och professionell utveckling. Målet är att skapa ny kunskap om vad AI innebär för läraryrkets innehåll, ansvar, kompetensbehov och sociala arbetsmiljö.

Tre lärosäten – nio doktorander

Totalt kommer nio doktorander att antas. De är placerade vid de tre lärosätena och arbetar i nära samverkan med skolor och lärarutbildningar. Forskningen organiseras i tre områden:

  1. AI:s påverkan på undervisningens innehåll och organisering
  2. Ansvar, etik och professionella bedömningar
  3. Digital kompetens, kollegialt lärande och professionsutveckling

Doktoranderna undervisar inom lärarutbildningen och tar del av ett gemensamt kurspaket, seminarier, forskningsbesök och internationella sommarskolor. På så sätt vävs forskning, utbildning och praktik samman i vardagen.

HTO-gruppens roll

Flera av oss inom HTO-gruppen medverkar i forskarskolan, med fokus på digital arbetsmiljö, socioteknik och människa–AI-samarbete. Det innebär att doktoranderna får tillgång till kompetens om hur tekniska system påverkar arbete, organisationer och professionella roller, något som ligger helt i kärnan av forskarskolans frågor. Vi kommer också vara huvudhandledare till två doktorander, och bihandledare till ytterligar fyra doktorander.

En viktig satsning för framtidens skola

AI förändrar skolan snabbt, och för läraryrket innebär det både nya möjligheter och nya påfrestningar. Med LärA-AI skapas en forskningsmiljö där dessa frågor kan studeras långsiktigt, tvärvetenskapligt och nära praktiken.

Jag ser mycket fram emot att följa och bidra till forskarskolans arbete under de kommande åren.

Generativ AI – Vad händer i IT-industrin?

I vårt forskningsprojekt EDU-AI vid Uppsala universitet har vi undersökt hur generativ AI påverkar yrkeslivet inom IT. Resultatet är en rapport som samlar insikter från flera studier och som visar att AI inte bara är ett verktyg, utan något som förändrar hur vi arbetar, lär oss och utvecklas.

AI som arbetskamrat

Vi ser hur generativ AI hjälper IT-professionella att jobba smartare, men också hur det ställer nya krav. Det räcker inte längre med traditionell teknisk kompetens. Nu behövs även förståelse för AI-system, prompt engineering, etik och kritiskt tänkande. Olika AI-verktyg, som Copilot och ChatGPT, kan skapa Flow i arbetet. Men Flow uppstår inte automatiskt, det kräver rätt uppgift, rätt miljö och rätt stöd.

Design och interaktion i förändring 

Inom Human-Computer Interaction (HCI) har vi undersökt hur generativ AI påverkar design och användarupplevelser. Det handlar om att skapa system som inte bara är smarta, utan också etiskt hållbara och mänskligt intuitiva. Vi har identifierat både möjligheter och begränsningar, samt pekar på behovet av att designa med eftertanke.

Hållbarhet – både potential och utmaning

Vi har också tittat på AI ur ett hållbarhetsperspektiv. Generativ AI kan bidra till effektivare resursanvändning och smartare lösningar, men kräver samtidigt mycket energi och kan förstärka bias. Här behövs balans mellan teknikens möjligheter och mänskliga värden.

Kompetensutveckling är nyckeln

En tydlig slutsats från våra studier är att kompetensutveckling är avgörande. För att kunna använda AI på ett meningsfullt sätt krävs nya kunskaper och en vilja att lära nytt. Vi ser att självstyrt lärande, etisk medvetenhet och tvärvetenskapligt samarbete blir allt viktigare.

Sammanfattningsvis

Vår rapport visar att generativ AI har stor potential, men också att det krävs ett medvetet arbete för att ta vara på den. För de som verkar inom IT-industrin innebär det både nya möjligheter och ett ansvar att forma framtidens arbetsliv på ett hållbart och etiskt sätt.

Läs rapporten här:

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-566871

Från läkemedelsexperter till systemnavigatörer – kliniska apotekares utmaningar med journalsystem

Elektroniska journalsystem har förändrat sjukvården i grunden. De gör det möjligt att hantera stora mängder information, minska risker och skapa bättre överblick. Men för många yrkesgrupper innebär de också nya roller och arbetsuppgifter. En av de yrkesgrupper som påverkas mest är de kliniska apotekarna – de experter som arbetar för att säkerställa att läkemedelsanvändningen på sjukhus är säker och korrekt.

En ny studie av Celina Sving och Åsa Cajander vid Uppsala universitet visar hur kliniska apotekare på ett svenskt universitetssjukhus upplever arbetet med elektroniska journalsystem (EHR). Studien bygger på intervjuer och visar både på utmaningar och möjligheter.

Tre centrala utmaningar

  1. Komplexa ordinationer – Att hantera doseringsscheman och specialfall i journalsystemet är ofta tekniskt krångligt. Detta leder ibland till att läkemedelsordinationer skrivs in som fritext, vilket ökar risken för missförstånd.
  2. Bristfälligt beslutsstöd – Systemets varningar tar inte alltid hänsyn till patientens hela situation, vilket gör att många av dem blir irrelevanta eller ignoreras.
  3. Fragmenterad information – Viktig läkemedelsdata finns utspridd i flera system som inte alltid synkar med varandra, exempelvis mellan journalsystem och nationella databaser. Detta gör att apotekarna får ägna tid åt ”detektivarbete” för att skapa sig en helhetsbild.

Men det finns också möjligheter

Trots problemen framträder också flera positiva aspekter:

  • Säkerhetsfunktioner som interaktionskontroller och mallar hjälper till att förhindra misstag.
  • Samarbete med läkare stärks när apotekarna, tack vare sin systemkunskap, kan fungera som stöd och ibland ”superanvändare”.
  • Utökade rättigheter i systemen gör att apotekare själva kan justera ordinationer i vissa fall, vilket sparar tid och minskar belastningen på läkarna.

En ny roll i vården

Studien visar att kliniska apotekare i praktiken har gått från att vara rena läkemedelsexperter till att också bli systemnavigatörer. De hanterar inte bara medicinska frågor, utan kompenserar även för systemens brister. Detta ger dem en central roll för patientsäkerheten – men det är också ett tecken på att journalsystemen behöver utvecklas.

Slutsats

För att bättre stödja vårdens arbete behöver journalsystemen designas med apotekarnas erfarenheter och arbetsflöden i åtanke. Om systemen blir mer intuitiva och bättre integrerade kan apotekarna i högre grad ägna sig åt det de är bäst på – att vara experter på läkemedel och bidra till en tryggare och mer effektiv vård.

En chef är en chef är en chef, eller?

En gång i tiden var chefer personer som visste allt om det jobb de chefade över. Idag är chefer ofta anställda för att de är “duktiga chefer”, och inte nödvändigtvis för att de har god kunskap om hur verksamheten bedrivs på “gräsrotsnivå”. Resultatet kan bli orealistiska krav på prestation, produktion och resultat, i värsta fall också kombinerat med dålig kontakt med sina aktiva medarbetare. En chef som inte vet hur man utför grundarbetet riskerar dessutom att förlora sin nödvändiga pondus. Jag ska exemplifiera vad jag menar med följande anekdot från verkliga livet:

Min far kom 1958 från Tyskland till Bergianska trädgården som praktikant och sommarjobbare. I början fick han gräva rabatter och rensa ogräs, precis som alla andra praktikanter, efter att ha gått en grundutbildning på en trädgårdsskola. Efter ett år på Bergianska trädgården fick han anställning som trädgårdsmästare i Kalmar.

Han fortsatte sedan att arbeta som trädgårdsmästare på olika platser och i olika positioner. Till Enköping kom han år 1966 som stadsträdgårdsmästare, såvitt jag vet den första anställningen där han oftast var klädd i kostym, snarare än arbetsbyxor och flanellskjorta. År 1978 fick han anställning som chefsträdgårdsmästare vid … Bergianska trädgården i Stockholm. Cirkeln var sluten.

Den händelse som gjort ett av de största intrycken på mig inträffade en tidig sommar när jag besökte honom, och han just då visade runt en delegation från en japansk botanisk trädgård, klädd i kostym och slips. När de passerade några trädgårdsmästare som grävde en ny rabatt, blev han väldigt upprörd: “Så här kan det inte se ut. Det måste vara helt raka kanter, och det måste vara minst 40 cm djupt!”. Trädgårdsmästare svarade att “Det går inte, det är stenigt och jorden är stenhård!”

Min far svarade inget, tog bara av sig kavajen, tog spaden från en av dem och grävde en halvmeter… helt rakt och 40 cm djupt. Han lämnade tillbaka spaden, tog på sig kavajen igen och sa bara helt kort: “Sådär vill jag ha det gjort!”. Sen gick han vidare med sina gäster.

Den episoden sitter fortfarande gjuten i mitt minne, 40 år senare. Min far använde ett argument som det inte går att diskutera emot; han visade praktiskt att han visste vad han begärde av sina anställda. Han var alltså inte bara en teoretiker som aldrig hade tagit ett spadtag (trots att han gick omkring i kostym och slips). Han var en chef som visste hur det grundläggande hantverket skulle utföras. I min egen undervisning har jag alltid försökt att förmedla den här grundläggande tanken: som chef eller projektledare måste man åtminstone ha grundkunskaperna om det område man ska leda arbetet i. Man behöver inte vara expert, men man måste veta tillräckligt för att kunna uppfattas som en auktoritet i sin roll som chef.

Ska jag till exempel leda ett utvecklingsprojekt för ett stort datorsystem måste jag förstås kunna tillräckligt mycket om systemutveckling och programmering för att kunna veta om det är genomförbart eller inte, men jag behöver också veta tillräckligt mycket om det område systemet ska användas inom för att inse om systemet inte uppfyller användarnas behov. Har jag inte den kunskapen är risken stor för att jag kommer att:

  1. misslyckas med projektet genom att ställa felaktiga, för svaga eller för hårdare krav på systemet
  2. bli en chef/projektledare som kommer att sakna förtroende hos mina medarbetare, kanske till och med till den grad att jag blir gjord till åtlöje bakom ryggen.

Om man inte har de grundkunskaperna finns det förstås fortfarande en möjlighet att bli/vara en bra chef. Men då måste man istället vara ödmjuk och efterfråga de kunskaper man själv inte har, från de av sina medarbetare som har just den erfarenhet som man själv saknar (här kan man också behöva påminna sig själv om att det inte alltid är de med högst utbildning eller position i organisationen som har den bästa kunskapen om alla moment i arbetet, utan man kan behöva höra sig för med medarbetare från alla kategorier.).

Det som däremot inte fungerar är den omnipotenta chefen som antingen tror sig kunna allt eller, ännu värre låtsas kunna allt.


Den här texten tillägnas minnet av min far, Klaus Oestreicher, som hastigt lämande oss den 28 juni 2024 i en ålder av 90 år.

När AI möter Flow – vad händer med fokus på jobbet?

AI-verktyg som ChatGPT och GitHub Copilot har snabbt blivit en del av vardagen för många IT-professionella. Men leder dessa verktyg till den eftertraktade Flow-känslan – ett tillstånd av djup koncentration och arbetstillfredsställelse? I en ny studie som jag skrivit tillsammans med Eve Martina Lange och Maria Normark undersöker vi hur AI påverkar människors upplevelse av fokus i arbetslivet.

När tekniken hjälper – och stjälper

Flow, eller det som ibland kallas att vara “i zonen”, är ett tillstånd där allt annat försvinner – man är fullt koncentrerad, utmanad och engagerad. I vår studie intervjuade vi tolv IT-professionella som arbetar med olika AI-verktyg för att undersöka om tekniken främjar eller stör detta tillstånd.

Resultatet? AI-verktyg har potential att skapa goda förutsättningar för Flow – men de gör det inte automatiskt. Verktygen gav ofta snabb återkoppling, hjälpte användare att komma vidare i sitt arbete och frigjorde tid för mer komplexa uppgifter. Men samtidigt kunde brister i anpassning, felaktiga förslag och oprecisa svar leda till frustration och tappat fokus.

Flow kräver mer än teknik

Våra intervjupersoner lyfte fram tre nyckelfaktorer som påverkar möjligheten att uppleva Flow: tydliga mål, balans mellan utmaning och förmåga, samt direkt återkoppling. AI-verktyg kan stödja dessa – om de är väl utformade. Men ibland krävs snarare bättre design än mer teknik.

Det visade sig också att Flow oftare uppstod i arbetsuppgifter med tydliga ramar än i kreativa, öppna uppgifter – där AI-verktyg ibland gav mer brus än hjälp.

Design för Flow

Vad kan vi då göra? Studien pekar på att AI-verktyg bör:

  • Stödja tydlig målsättning och fokuserade arbetsflöden
  • Anpassa sig efter användarens behov och arbetsstil
  • Ge snabb, relevant återkoppling – utan att ta över processen

I framtidens arbetsliv behöver vi inte bara smart teknik, utan också teknik som förstår hur människor fungerar.


Den här studien är en del av vårt forskningsprogram om arbetsengagemang, AI och arbetsmiljö finansierat av AFA försäkring.

Läs artikeln här:
https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-93429-2_3


Lokförares digitala verklighet – inblick från KAJT-dagarna i Borlänge

Under KAJT-dagarna i Borlänge förra veckan fick vi ta del av flera intressanta presentationer som belyste framtiden för svensk järnväg. KAJT (Kapacitet i järnvägstrafiken) är en svensk forskningsplattform som samlar akademi, institut och bransch för att tillsammans utveckla framtidens järnväg. Tåg-sektorn är en av branscherna som studeras i AROA-projektet och fler av oss från projektet var på plats i Borlänge.

En presentation som särskilt fångade publikens uppmärksamhet var Maria Normark, forskare vid Informatik och Media, Uppsala Universitet som presenterade sina insikter på temat “Skapar tekniken mening i lokförarens arbete?”  – ett ämne som både berör det mänskliga perspektivet och järnvägens digitala transformation. Genom att inkludera studier som Normarks blir det möjligt att förbättra systemet inte bara tekniskt, utan också ur ett arbetsmiljö- och användarperspektiv. Att lyfta röster från fältet – som lokförare – är avgörande för att skapa robusta och hållbara lösningar.

Normarks forskning, vilken genomförts inom ramen för AROA-projektet, fokuserar på hur digitalisering påverkar lokförares arbestengagemang och arbetsmiljö. I presentationen fick vi höra om både möjligheter och utmaningar som följer med introduktionen av ny teknik i förarhytten och hur den påverkar arbestengagemnaget och meningsskpandet i utförandet av arbetsuppgifterna. Digitala hjälpmedel har potential att avlasta lokförarna och öka säkerheten. Samtidigt visar studien att tekniken ibland upplevs som otydlig eller otillräckligt anpassad efter förarnas behov. 

Maria betonade vikten av att inte bara utveckla ny teknik, utan att också förstå hur den används i praktiken. Hon lyfte fram hur lokförare ofta utvecklar egna strategier för att hantera digitala verktyg, och hur dessa erfarenheter kan vara en ovärderlig resurs i utvecklingsarbetet. Det handlar alltså inte bara om att skapa teknik – utan att skapa meningsfull teknik som stödjer och stärker lokförarens yrkesroll.

Maria Normarks presentation visade med tydlighet att digitaliseringen av järnvägen inte bara är en teknisk resa, utan också en mänsklig. Med rätt fokus på användarperspektivet kan ny teknik bli en verklig tillgång – både för effektiviteten i järnvägssystemet och för de som varje dag håller tågen rullande.

Digitalt arbetsengagemang i fokus på Arbetsmiljödagen

Igår, den 28 april, uppmärksammade vi Arbetsmiljödagen – en dag som sätter fokus på vikten av en trygg, hållbar och välfungerande arbetsmiljö. Vad passade då bättre än att Jessica Lindblom, lektor vid Uppsala universitet, var inbjuden att presentera AROA-projektet vid Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sveriges (EHSS) årsmöte vid Arbetsmiljö- och miljömedicin (AMM) i Uppsala?

AROA-projektet handlar om hur ny teknik som robotisering, automation och AI påverkar vårt digitala arbetsengagemang och finansieras av Afa försäkringar. På arbetsmiljödagen presenterade Jessica de kunskapsluckor som vi identifierat i forskningen om digitalt arbetsengagemang samt preliminära analyser av vår insamlade data från IT-, lantbruks- och tågsektorn.

EHSS är Sveriges ergonomiförening – en ideell organisation för alla som arbetar med, eller har intresse för, ergonomi och human factors. Föreningen fungerar som en mötesplats där människor från olika branscher och discipliner samlas för att utbyta kunskap och erfarenheter kring samspelet mellan människa, teknik och organisation.

Ergonomi, enligt den internationella definition som EHSS utgår från, är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som handlar om att förstå och optimera helheten i människans interaktion med teknik och organisation. Målet är att förbättra både hälsa och välbefinnande samt höja prestandan i utformningen av produkter och system.

Genom sitt arbete erbjuder EHSS ett viktigt forum för kunskapsutbyte och samverkan. Här möts forskare och praktiker, tekniker och beteendevetare – alla med ett gemensamt mål: att skapa bättre och mer hållbara arbetsmiljöer.

Att AROA-projektet fick ta plats just på Arbetsmiljödagen känns därför både passande och inspirerande!

IT-proffs avslöjar: Så förändrar AI branschen just nu

AI har tagit IT-branschen med storm, men hur påverkar det egentligen IT-proffsens vardag? En ny studie där 44 IT-specialister i Sverige och Nya Zeeland intervjuats avslöjar hur Generativ AI (GenAI) förändrar roller, kompetenskrav och arbetsplatskulturer.

Fyra överraskande insikter om AI på IT-arbetsplatsen

1. AI förändrar arbetsroller – men inte alltid som förväntat

AI ersätter inte jobb, men förändrar hur uppgifter fördelas. Seniora utvecklare blir mer effektiva, och juniora får färre enkla uppgifter att träna på – vilket kan skapa framtida kompetensbrister.

2. IT-proffs lär sig AI på egen hand

De flesta företag utbildar inte sina anställda i AI. Istället lär sig IT-proffs AI genom självstudier och via kollegor, vilket gör att vissa blir AI-experter medan andra halkar efter.

3. AI används i smyg – “shadow AI” växer

Många företag har ingen tydlig AI-policy, vilket leder till att vissa anställda använder AI utan att berätta för cheferna. Detta skapar säkerhetsrisker och oreglerad AI-användning.

4. Framtidens IT-proffs behöver nya kompetenser

AI förändrar vad som krävs för att lyckas i IT-branschen. Förutom teknisk kompetens lyfter studien fram vikten av:
AI-kunskap – förstå AI:s begränsningar och risker.
Prompt engineering – att kunna styra AI med effektiva instruktioner.
Etiska beslut – att avgöra när AI ska användas och när mänsklig bedömning behövs.

Slutsats

AI omformar IT-branschen snabbt, men de största vinnarna är de som är snabbast på att anpassa sig. Självlärda AI-kunskaper och förmågan att ifrågasätta och anpassa AI-lösningar kommer att vara avgörande framöver.

Artikeln:

Clear, T., Cajander, Å., Clear, A., McDermott, R., Daniels, M., Divitini, M., … & Zhu, T. (2025). AI Integration in the IT Professional Workplace: A Scoping Review and Interview Study with Implications for Education and Professional Competencies. 2024 Working Group Reports on Innovation and Technology in Computer Science Education, 34-67.

Länk:
https://dl.acm.org/doi/abs/10.1145/3689187.3709607

« Older posts