Category: Swedish (Page 1 of 3)

Under våren samlades två referensgrupper med personer från vård, upphandling, arbetsmiljöarbete och leverantörssidan för att diskutera erfarenheter av AI och digitala system i hälso- och sjukvården. Samtalen är en del av ett nordiskt forskningsprojekt som undersöker hur upphandling av AI-system kan genomföras med ett tydligare arbetsmiljöfokus.

En central fråga i diskussionerna var vilka aktörer som behöver vara involverade när AI upphandlas. Deltagarna lyfte bland annat upphandlingsledare, verksamhetsutvecklare, vårdprofessioner, fackliga organisationer, arbetsmiljöfunktioner och leverantörer. Flera betonade att många roller påverkas av upphandlingar, men att de sällan möts i ett gemensamt samtal om konsekvenserna för arbetet.

Samtalen synliggjorde också flera utmaningar i mötet mellan offentlig upphandling, AI och arbetsmiljö. Deltagarna beskrev hur AI ibland upphandlas med höga förväntningar på vad tekniken kan lösa, samtidigt som det är oklart hur systemen faktiskt kommer att påverka arbetet i praktiken. Det kan vara svårt att formulera krav på användbarhet och arbetsmiljö i upphandlingsprocessen, och arbetsmiljöperspektivet kommer ofta in sent i processen.

En annan återkommande fråga handlade om transparens och förståelse för hur AI-system fungerar. För att AI ska kunna stödja arbetet behöver det gå att förstå hur systemen påverkar beslut, arbetsbelastning och ansvar i vardagen.

Diskussionerna visade också att upphandling av AI inte bara är en teknisk eller juridisk process. Den innebär ofta en bred organisatorisk förändring som påverkar arbetssätt, ansvarsfördelning och professionellt handlingsutrymme i vården.

Insikterna från referensgrupperna används nu i AI-PROCARE-projektets fortsatta arbete med att utveckla kunskap och rekommendationer för hur arbetsmiljöperspektiv kan integreras tidigt i upphandling av AI-system i hälso- och sjukvården.

Artificiell intelligens och AI-baserade chatbots lyfts ofta fram som en lösning på vårdens informationsbrist och resursutmaningar. Men hur upplevs dessa teknologier av dem som faktiskt befinner sig mitt i en cancersituation?

I en studie presenterad på Medical Informatics Europe Conference 2024 i Aten undersöker Awais Ahmad, Shweta Premanandan, Åsa Cajander, Ulrica Langegård, Ece Uereten och Ylva Tiblom Ehrsson hur närstående och vårdpersonal ser på användningen av AI-baserade chatbots inom vård av personer med huvud- och halscancer.

En tydlig tvekan

Studien bygger på sex fokusgrupper med 15 närstående och 13 vårdprofessionella från tre svenska universitetssjukhus. Resultaten visar en tydlig och utbredd tvekan inför att använda AI-chatbots i detta sammanhang.

Det som återkommer är:

• En stark preferens för mänsklig kontakt i känsliga situationer
• Misstro mot chatbotens medicinska information
• Negativa tidigare erfarenheter av generiska och opersonliga svar
• Oro för bristande anpassning till individens specifika situation

När det handlar om cancer, behandling och komplikationer vill man tala med en människa. Inte med ett system.

Teknikoptimism möter verklighet

AI-utvecklingen går snabbt och tekniken marknadsförs ofta som ett självklart stöd i vården. Men denna studie visar något viktigt: acceptans kan inte tas för given.

Endast en av de närstående uttryckte tydlig vilja att använda en chatbot, och det var en person med hög IT-kompetens och god förståelse för tekniken.

För de flesta handlade det istället om tillit. När vårdsituationen är komplex och emotionellt laddad räcker det inte med korrekt information. Relation, empati och möjlighet till dialog är centrala.

Vad betyder detta framåt?

Relationen mellan människa och AI är komplex, särskilt i vårdkontexter där sårbarhet, osäkerhet och existentiella frågor är närvarande.

Den här studien är en påminnelse om att vi måste undersöka intention att använda, tillit och upplevd meningsfullhet innan vi implementerar AI i praktiken.

AI kommer att spela en roll i framtidens vård. Men hur, när och på vilka villkor är fortfarande en öppen fråga.

Och det är just där forskningen behövs!

Referens

Ahmad, A., Premanandan, S., Cajander, Å., Langegård, U., Uereten, E., & Tiblom Ehrsson, Y. (2024). A qualitative study with informal caregivers and healthcare professionals for individuals with head and neck cancer on the usage of AI chatbots. In J. Mantas et al. (Eds.), Digital health and informatics innovations for sustainable health care systems (Proceedings of the 34th Medical Informatics Europe Conference, MIE 2024, Athens, Greece, 25–29 August 2024, pp. 751–755). IOS Press.

I en studie av Ulrica Langegård, Åsa Cajander, Awais Ahmad, Maria Carlsson, Emma Ohlsson Nevo, Birgitta Johansson och Ylva Tiblom Ehrsson undersöks vilka utmaningar och behov av stöd som finns hos närstående till personer med huvud och halscancer.

Den här forskningen ligger mig mycket nära hjärtat. Min man hade denna typ av cancer. Det var en jobbig period. Inte bara för honom, utan för oss. Vardagen fylldes av operationer, strålbehandling, oro, nya rutiner kring mat och mediciner och en ständig osäkerhet kring framtiden. Vi hade dessutom fyra barn hemma som var oroliga och behövde omsorg.

Studien visar hur närstående ofta känner sig dåligt förberedda på den roll de plötsligt får. Många saknar information om sjukdomen, behandlingen och hur de praktiskt ska hantera vården i hemmet. Samtidigt förändras relationen. En partner blir vårdare. Ett barn tar ansvar för sin förälder. Ansvar för hem och vardag flyttas över, ibland helt.

Osäkerheten är tung. Rädslan för komplikationer och återfall finns där hela tiden. Flera beskriver också en känsla av att stå utanför vården och inte fullt ut bli inkluderade.

Just därför är denna forskning viktig. Närstående är en avgörande del av cancervården, men deras behov av stöd hamnar ofta i skymundan. Genom att förstå deras erfarenheter kan vi utveckla bättre stöd, både praktiskt och emotionellt.

För mig är detta inte bara en akademisk fråga. Det handlar om hur vi tar hand om hela familjen när cancer drabbar. Nästa helg åker min man Vasaloppet och är fullt återställd, men det var verkligen en jobbig period.

Referens

Langegård, U., Cajander, Å., Ahmad, A., Carlsson, M., Ohlsson Nevo, E., Johansson, B., & Tiblom Ehrsson, Y. (2023). Understanding the challenges and need for support of informal caregivers to individuals with head and neck cancer: A basis for developing internet-based support. European Journal of Oncology Nursing, 64, 102347. https://www.ejoncologynursing.com/action/showPdf?pii=S1462-3889%2823%2900081-9

Generativ AI i HCI – verktyg, partner eller massbedragare?

Generativ AI har på kort tid gått från teknikdemo till vardagsverktyg. Vi skriver med den. Vi designar med den. Vi undervisar med den. Vi forskar med den.

Men frågan är: Förstår vi egentligen vad vi har släppt in i våra digitala ekosystem?

I vår genomgång av forskningsfältet human–computer interaction (HCI) identifierade vi 37 vetenskapliga studier som behandlar generativ AI FULLTEXT01. Vi analyserade dem genom ett klassiskt HCI-begrepp: affordances och constraints – alltså vad tekniken möjliggör, och vad den samtidigt begränsar.

Resultatet? En betydligt mer komplex bild än den polariserade debatten ofta ger.

Möjligheter och risker – samtidigt

Generativ AI förbättrar algoritmer, stödjer kreativt samarbete och kan fungera som ett pedagogiskt stöd i utbildning. Den börjar röra sig från att vara ett verktyg till att bli en slags digital samarbetspartner.

Men parallellt återkommer tre stora problem i forskningen:

Sanning. AI hallucinerar och kan producera övertygande felaktigheter. I värsta fall desinformation och deepfakes.

Bias. Modellerna speglar snedvridningar i träningsdata och fungerar ofta som svarta lådor.

Ansvar. Maskiner kan inte hållas moraliskt eller juridiskt ansvariga – men deras output påverkar människor.

Dessutom förändras arbetsmarknaden. AI-kompetens blir en konkurrensfördel, samtidigt som arbetsroller omformas.

Det viktigaste fyndet: Allt beror på kontext

Vår analys visar något centralt:

Affordances och constraints är inte statiska. De överlappar. De växlar beroende på kontext.

AI i utbildning kan vara ett kraftfullt stöd, eller en källa till fusk och felaktigheter.
AI i arbetslivet kan vara ett kreativt komplement, eller en destabiliserande kraft.

Kort sagt: samma funktion kan vara en möjlighet i ett sammanhang och en risk i ett annat.

Det betyder att frågan inte är om generativ AI är bra eller dålig.

Frågan är hur vi designar, implementerar och reglerar den.

Läs mer i den här publikationen skriven av Niklas Humble och Åsa Cajander
Humble, N., & Cajander, Å. (2025, January). Rethinking Generative AI in Human-Computer Interaction: Review of Affordances, Constraints, and Implications. In Proceedings of the 2nd International Conference on Education Research. Academic Conferences and publishing limited.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2010656/FULLTEXT01.pdf

Nu har vi glädjen att kunna berätta att fem doktorandtjänster är utlysta inom HTO och UpCERG vid Uppsala universitet. Tjänsterna är en del av forskarskolan LärA AI och riktar sig till dig som vill bedriva forskning i skärningspunkten mellan AI, undervisning, läraryrket och arbetsmiljö.

Forskarutbildningen inom LärA AI erbjuder en stimulerande och sammanhållen miljö där doktorander från flera lärosäten möts kring gemensamma kurser, seminarier och tvärvetenskapliga utbyten. Här kombineras fördjupning i datavetenskapens didaktik och människa datorinteraktion med ett tydligt fokus på aktuella samhällsutmaningar kopplade till AI i utbildning.

Två av tjänsterna är placerade i datavetenskapens didaktik och handlar om kunskap, AI kompetens och organisatoriskt stöd samt om pedagogiska innovationer i AI utrustade klassrum. Tre tjänster ligger inom människa datorinteraktion och fokuserar på AI och etiska dilemman i lärares professionella praktik, AI:s påverkan på universitetslärares professionella omdöme samt AI, lärares arbete och arbetsmiljö i högre utbildning.

Doktoranderna kommer att ingå i ett starkt handledarteam med bred och lång erfarenhet av forskning om teknik, utbildning och arbete. Bland handledarna finns Åsa Cajander, Jessica Lindblom, Sofia Ouhbi, Mikael Laaksoharju, Roger McDermot, Calkin Suero Montero, Arnold Pears, Anneli Frelin och Aletta Nylén.

Utlysningarna är öppna nu och vi ser verkligen fram emot att välkomna nya doktorander till HTO, UpCERG och forskarskolan LärA AI. Fullständig information om respektive tjänst finns via Uppsala universitets rekryteringssystem:

https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898728/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898727/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898725/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898724/
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:898722/

Digitala tjänster som 1177 Direct med autoanamnes, autotriage och chatt blir allt vanligare i svensk primärvård. I en ny artikel i Nordic Journal of Working Life Studies undersöker Magdalena Ramstedt Stadin och Åsa Cajander hur detta påverkar sjuksköterskors organisatoriska och sociala arbetsmiljö .

Studien bygger på 29 intervjuer med sjuksköterskor från den centrala 1177-verksamheten, offentliga vårdcentraler och privata vårdcentraler. Med hjälp av Job Demands–Resources-modellen analyseras tre områden: professionell kompetens och patientkontakt, jobbkrav och tillgång till resurser.

Resultaten visar att 1177 Direct både stärker och begränsar sjuksköterskors arbete. Autoanamnes ger bättre förberedelser inför kontakten, men chattformatet gör det svårare att använda klinisk intuition och fånga upp nyanser i patientens tillstånd. Jobbkraven ökar när flera system och chattar hanteras samtidigt, utan att andra kontaktvägar minskar.

Sjuksköterskorna efterfrågar färre och tydligare kontaktvägar, bättre systemintegration, mer resurser när nya arbetsuppgifter införs samt större inflytande över chattens öppettider. De betonar också att digitala system bör komplettera – inte ersätta – den mänskliga omvårdnaden.

Var hittar jag artikeln?
Artikeln “Registered Nurses’ Work Environment Associated with Auto-Anamnesis, Auto-Triage, and Online Chat” finns i Nordic Journal of Working Life Studies via tidskriftens webbplats: https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/161779

Det är med stor glädje jag kan berätta att Uppsala universitet, tillsammans med KTH och Högskolan i Gävle, beviljats medel för en ny forskarskola finansierad av Vetenskapsrådet: LärA-AI – Läraryrkets arbetsmiljö i en AI-transformerad skola. Forskningsområdet är både angeläget och aktuellt. I takt med att generativ AI tar plats i klassrummen förändras också läraryrkets innehåll, villkor och förutsättningar, och det går snabbt.

Varför behövs forskarskolan?

Läraryrket befinner sig mitt i en stor omställning. Många skolor använder redan AI-baserade verktyg som stöd i planering, bedömning och dokumentation. Det innebär nya möjligheter, men också nya krav, både tekniska och etiska. Samtidigt vet vi att många lärare redan har en pressad arbetssituation, med hög arbetsbelastning och ökade administrativa krav.

Forskarskolan tar sig an just denna kombination av digitalisering, arbetsmiljö och professionell utveckling. Målet är att skapa ny kunskap om vad AI innebär för läraryrkets innehåll, ansvar, kompetensbehov och sociala arbetsmiljö.

Tre lärosäten – nio doktorander

Totalt kommer nio doktorander att antas. De är placerade vid de tre lärosätena och arbetar i nära samverkan med skolor och lärarutbildningar. Forskningen organiseras i tre områden:

1. AI:s påverkan på undervisningens innehåll och organisering
2. Ansvar, etik och professionella bedömningar
3. Digital kompetens, kollegialt lärande och professionsutveckling

Doktoranderna undervisar inom lärarutbildningen och tar del av ett gemensamt kurspaket, seminarier, forskningsbesök och internationella sommarskolor. På så sätt vävs forskning, utbildning och praktik samman i vardagen.

HTO-gruppens roll

Flera av oss inom HTO-gruppen medverkar i forskarskolan, med fokus på digital arbetsmiljö, socioteknik och människa–AI-samarbete. Det innebär att doktoranderna får tillgång till kompetens om hur tekniska system påverkar arbete, organisationer och professionella roller, något som ligger helt i kärnan av forskarskolans frågor. Vi kommer också vara huvudhandledare till två doktorander, och bihandledare till ytterligar fyra doktorander.

En viktig satsning för framtidens skola

AI förändrar skolan snabbt, och för läraryrket innebär det både nya möjligheter och nya påfrestningar. Med LärA-AI skapas en forskningsmiljö där dessa frågor kan studeras långsiktigt, tvärvetenskapligt och nära praktiken.

Jag ser mycket fram emot att följa och bidra till forskarskolans arbete under de kommande åren.

Elektroniska journalsystem har förändrat sjukvården i grunden. De gör det möjligt att hantera stora mängder information, minska risker och skapa bättre överblick. Men för många yrkesgrupper innebär de också nya roller och arbetsuppgifter. En av de yrkesgrupper som påverkas mest är de kliniska apotekarna – de experter som arbetar för att säkerställa att läkemedelsanvändningen på sjukhus är säker och korrekt.

En ny studie av Celina Sving och Åsa Cajander vid Uppsala universitet visar hur kliniska apotekare på ett svenskt universitetssjukhus upplever arbetet med elektroniska journalsystem (EHR). Studien bygger på intervjuer och visar både på utmaningar och möjligheter.

Tre centrala utmaningar

1. Komplexa ordinationer – Att hantera doseringsscheman och specialfall i journalsystemet är ofta tekniskt krångligt. Detta leder ibland till att läkemedelsordinationer skrivs in som fritext, vilket ökar risken för missförstånd.
2. Bristfälligt beslutsstöd – Systemets varningar tar inte alltid hänsyn till patientens hela situation, vilket gör att många av dem blir irrelevanta eller ignoreras.
3. Fragmenterad information – Viktig läkemedelsdata finns utspridd i flera system som inte alltid synkar med varandra, exempelvis mellan journalsystem och nationella databaser. Detta gör att apotekarna får ägna tid åt ”detektivarbete” för att skapa sig en helhetsbild.

Men det finns också möjligheter

Trots problemen framträder också flera positiva aspekter:

• Säkerhetsfunktioner som interaktionskontroller och mallar hjälper till att förhindra misstag.
• Samarbete med läkare stärks när apotekarna, tack vare sin systemkunskap, kan fungera som stöd och ibland ”superanvändare”.
• Utökade rättigheter i systemen gör att apotekare själva kan justera ordinationer i vissa fall, vilket sparar tid och minskar belastningen på läkarna.

En ny roll i vården

Studien visar att kliniska apotekare i praktiken har gått från att vara rena läkemedelsexperter till att också bli systemnavigatörer. De hanterar inte bara medicinska frågor, utan kompenserar även för systemens brister. Detta ger dem en central roll för patientsäkerheten – men det är också ett tecken på att journalsystemen behöver utvecklas.

Slutsats

För att bättre stödja vårdens arbete behöver journalsystemen designas med apotekarnas erfarenheter och arbetsflöden i åtanke. Om systemen blir mer intuitiva och bättre integrerade kan apotekarna i högre grad ägna sig åt det de är bäst på – att vara experter på läkemedel och bidra till en tryggare och mer effektiv vård.