Under pandemin blev videomöten en naturlig del av vården. Men nu, när det digitala mötet inte längre är ett måste, väcks en ny fråga: vill patienterna fortsätta använda videokonsultationer även på längre sikt?
Detta är kärnfrågan i en studie som jag, Åsa Cajander, varit med och författat tillsammans med Irene Muli, Helena Hvitfeldt, Lovisa Jäderlund Hagstedt, Nadia Davoody, Marina Taloyan och Maria Hägglund. Vi undersöker vilka faktorer som påverkar långsiktig användning av videomöten i primärvården – och varför vissa patienter väljer att sluta använda dem.
Majoriteten vill fortsätta – men inte alla
Av de 451 patienter som deltog i vår undersökning uppgav 76 % att de gärna skulle vilja ha fler videomöten i framtiden. Men 24 % var mer tveksamma eller helt emot det. Vad avgör vem som vill fortsätta och vem som inte vill?
Vi såg att de som vill fortsätta oftare är i åldern 35–54 år, arbetar heltid och har en positiv inställning till tekniken. De använder även videomöten i andra sammanhang – till exempel i jobbet – och ser vårdens videomöten som en bekväm lösning när tiden är knapp.
Vad får människor att sluta?
De som inte vill fortsätta med videokonsultationer angav i första hand att de helt enkelt föredrar att träffa vårdpersonal ansikte mot ansikte. Detta gällde särskilt den yngsta åldersgruppen (16–34 år) – en något oväntad slutsats som pekar på att digitala vanor inte automatiskt innebär att man föredrar digital vård.
Andra skäl var att möten via video kändes mindre personliga eller att det var svårt att förstå vårdpersonalen. Intressant nog nämndes tekniska problem och användbarhet i mindre utsträckning än väntat.
En fortsatt digital klyfta?
Studien lyfter en oroande möjlighet: att både de yngsta och äldsta grupperna i befolkningen riskerar att halka efter i den digitala vårdutvecklingen. Vi pekar på att detta kan förstärka den redan existerande digitala klyftan. Erfarenhet, positiva attityder och känslan av att tekniken är frivillig verkar spela stor roll för om man vill fortsätta använda videomöten.
Vad betyder det här för framtidens vård?
Resultaten från vår studie visar att det inte räcker med att erbjuda tekniska lösningar – det krävs också förståelse för hur människor faktiskt upplever dem. Att skapa smidiga, användbara och personliga upplevelser är avgörande om videomöten ska bli en långsiktig del av vården.
Och kanske är det just där framtidens utmaning ligger: att hitta rätt balans mellan teknikens möjligheter och människors behov av närhet, förståelse och valfrihet.
Du hittar publikationen här: https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1357633X231203267