Category: English (Page 1 of 14)

This week, members of the HTO research group are taking part in NordiCHI 2026 in Vaasa, Finland. NordiCHI is one of the main Nordic conferences for Human Computer Interaction and brings together researchers working with the relationships between people, technology, organizations and society.

For us, there is also a nice sense of continuity. The previous NordiCHI conference was held in Uppsala in 2024. This time, we have travelled to Vaasa as participants, contributing to several different parts of the programme.

Åsa Cajander and Viktoria Rubin are among the organisers of the workshop Empowering Users in Public Procurement: User Involvement, Work Environment, and AI in Practice, together with Marta Larusdottir, Johanna Viitanen, Torkil Clemmensen, Lilja Jóhannsdóttir Petersen, Maral Babapour Chafi and Laura Moll Meldgård.

The workshop connects closely to our research in AI PROCARE, a Nordic research project studying the procurement of AI systems in healthcare. The project asks how decisions made during procurement influence healthcare professionals’ future work environment. AI may change clinical decisions, administrative work, professional autonomy and the distribution of responsibility. This means that usability, user involvement and work environment issues need to be considered before a new system reaches the workplace, not only after implementation.

Jonathan Källbäcker is presenting the paper The Association Between User Involvement and Workload in Technology Use: A Survey of Technology Implementation Across Ground Staff and Managers at Swedish Airports. The study builds on our research on digitalisation and automation in airport ground operations. In the TARA project, we have studied how new technologies affect the everyday work of ground staff, including questions of workload, control, communication and opportunities to influence the technologies they use.

HTO is also contributing to other parts of the conference programme. Åsa Cajander is chairing the research paper session Taking Care of Ethics and participating in the panel Is AI Making Researchers’ Work More Meaningful?. The panel raises a question that is becoming increasingly relevant as generative AI becomes part of everyday academic work. AI can help with many research tasks, but efficiency is not necessarily the same thing as meaningfulness. What happens to the parts of research that we care about, such as relationships with colleagues and students, intellectual curiosity, creativity, and the careful work of producing high-quality research?

Taken together we have had a great conference!

This autumn, three new PhD students joined our research group as part of the launch of LärA-AI, a new research school exploring how generative artificial intelligence is affecting teachers’ work environment and professional role. Cora Ljunggren Axelsson is the last of them to be introduced here.

Welcome to the HTO group, Cora! Can you briefly introduce yourself and your background? 
I am interested in understanding human needs and how people’s identities and ways of acting are shaped by changing conditions. With a background in Human-Computer Interaction, Behavioural Science and some experience at the Teacher Education Programme, I am particularly interested in keeping people in focus and understanding what shapes their judgements and decisions.

What made you apply to the graduate school?
Doing a PhD has been a dream of mine for a long time, and I have always been drawn to the opportunity to tackle scientific problems and work with others to turn fragmented information into a coherent whole. The theme of the graduate school brings together several of my academic interests, and I found the focus on teachers’ experiences especially important. Teachers are the ones navigating these changes in their everyday work.

The social aspect of the graduate school was also an important factor in my decision to apply, as I value the opportunity to discuss and share ideas with people approaching similar questions from different backgrounds. I look forward to learning from each other and seeing how our different perspectives can complement each other.

What is your focus at the graduate school?
My research focuses on how teachers experience their autonomy and professional judgement in the context of GenAI, and how gendered norms and expectations may influence these experiences. More broadly, I am interested in the human side of decision-making, how people make sense of changing conditions and what creates motivation to act. GenAI is changing the conditions of teaching practice, but people ultimately shape what these changes mean in practice.

What do you hope your research will contribute to?
I hope my research will contribute to a better understanding of teachers’ situations and the challenges they face when navigating GenAI in education. GenAI is introducing new demands into teaching practices, while the direction of future developments remains uncertain. At the same time, research on AI is expanding and new policies and guidelines are continuosly being introduced, creating further changes that teachers need to navigate.

When you’re not working, what do you like to do in your free time?
I sing in a choir, which I enjoy both for the social aspect and the feeling of being part of a community creating something together. To stimulate my brain even more (as if reading for a PhD were not enough), I also enjoy reading fiction with my book club. As a contrast to the intellectual side of work, I find being physically active a good way to switch off, especially when so much of the work happens in your head. You can therefore find me running and skiing, both downhill and cross-country.

In healthcare, artificial intelligence (AI) may save clinicians time, automate routine activities, and support better decisions, but empathy, reassurance, trust, conversation, and human connection remain essential parts of care.
This is where digital humanism matters! Digital humanism argues that technology should be deliberately shaped around human values, rights, needs, and societal goals.

Shweta and I had the chance to explore this topic with other researchers in a research commentary on digital humanism in requirements engineering (RE) for healthcare solutions in the age of AI¹. In the paper, we argue that RE can provide an important bridge between broad principles such as fairness, autonomy, privacy, explainability, and human oversight and the concrete requirements used to design healthcare systems. We also warn that RE itself can unintentionally contribute to harm when requirements reflect only the perspectives of easily accessible stakeholders while excluding patients, caregivers, marginalised communities, or other affected groups.

This perspective connects naturally with human-computer interaction (HCI). From an HCI perspective, human values must also be reflected in interaction. Human oversight is meaningful only if clinicians can understand, question, or override AI recommendations. Explainability matters only if explanations are understandable and useful. Patient autonomy depends on interfaces that support meaningful choice and accommodate different abilities, cultures, levels of digital literacy, and contexts of use.

RE can make human values explicit as requirements, while HCI can examine how those values are experienced and supported through interaction.

In the paper, we identified directions for future RE research, including: (i) examining the potential “dark side” of RE and how RE practices themselves may unintentionally reinforce exclusion or harm; (ii) educating future RE researchers and practitioners in digital humanism; (iii) empowering individuals and communities, and fostering social justice and trust; (iv) broadening interdisciplinarity throughout the RE process; and (v) bridging the RE-AI collaboration gap when building systems. These directions are equally relevant to HCI.

RE and HCI can help ensure that progress in AI-enabled healthcare serves people, rather than requiring people to adapt to technology.

¹Ouhbi, S., Levy, M., Mondragon Campos, O.A., Lessard, L., Taveter, K., Fiorini, L., Premanandan, S., Fricker, S.A. and Amyot, D., 2026. Digital humanism in requirements engineering for healthcare solutions in the age of AI. Requirements Engineering, 31(2), p.11. DOI: https://doi.org/10.1007/s00766-026-00466-9

We are continuing to introduce our new PhD students who have joined us this autumn, as part of the launch of LärA-AI, a new research school exploring how generative artificial intelligence is affecting teachers’ work environment and professional role.

Welcome to the HTO group, Hannah! Can you briefly introduce yourself and your background?

Before starting this PhD, I studied Cognitive Science at the University of Tübingen, and continued with a master’s in Human-Computer Interaction (HCI) at Uppsala University. In both fields, I am especially interested in understanding us humans – how we and our cognition function, how we interact with each other and with technology, and how we can shape technology in a way that supports our wellbeing. Besides studying, I was very involved in our master program’s student association CHIA (Computer-Human Interaction Association) because it is very close to my heart to support students during and outside of their studies and create a safe space where they can connect with each other, get inspired, and feel prepared for what comes after their graduation.

What made you apply to the graduate school?

I wanted to pursue a PhD because I am by nature a very curious person who loves to learn new things and wants to understand the reasons behind phenomena and behaviors. What I like about research is the mixture between creativity, analytics and social interactions and it feels meaningful to be able to contribute to a bigger understanding (and shaping) of our world. This particular graduate school caught my interest because it combines different fields that I am interested in (e.g. HCI, education, work environment). Additionally, I think it is a great setting to work together with other PhD students looking at the same topic from different perspectives.

What is your focus at the graduate school?

My focus lays on how AI affects the work environment and wellbeing of teachers in their daily practice: How and why do they use certain AI tools for e.g. planning of lessons and assessment of students? Where can AI be a relief, but how might it add additional stress factors? Since I am intrigued by human cognition, I would also love to look at how teachers’ cognitive functions might be affected or changing.

What do you hope your research will contribute to?

I would love for my research to produce knowledge that can be practically translated into everyday life – nothing too theoretical but something that positively contributes to teachers’ wellbeing directly. I want to help teachers understand their situation better and to equip them with new perspectives, practical tips and the feeling of not being left alone in this process of adapting to new technology.

When you’re not working, what do you like to do in your free time?

I really enjoy being outdoors and active. I love going for walks/hikes, exploring new surroundings, going swimming, or dancing Lindy Hop. I enjoy trying out new things, love languages, singing in a choir, and crafting.

Det nordiska forskningsprojektet AI-PROCARE är igång och det är dags för en kort rapport om läget.

Bakgrunden till projektet handlar om AI:s intåg i hälso- och sjukvården, vilket påverkar kliniska beslut, administrativa arbetsuppgifter och hur arbetet organiseras. AI lyfts ofta fram som ett sätt att effektivisera arbetet och minska manuella arbetsuppgifter, men samtidigt vet vi att det också kan skapa nya former av stress och minska medarbetares handlingsutrymme. Därför får själva upphandlingen av tekniken stor betydelse för vilka konsekvenser den får i det dagliga arbetet. Det utgör en särskild utmaning för den offentligt finansierade sjukvården, då offentlig upphandling är en hårt reglerad procedur med långa ledtider, vilket kan vara svårt att hantera när ny och snabbt framväxande teknik ska köpas in.

Därför syftar projektet till att belysa hur arbetsmiljöfrågor kan få en tydligare plats när IT-system med AI-teknik upphandlas. Vi är ett stort, nordiskt forskarteam från Island, Danmark, Finland och Sverige som genomför datainsamling parallellt i de fyra länderna, med målet att identifiera både gemensamma nämnare och landsunika förutsättningar.

I det första steget undersöker vi hur arbetsmiljöfrågor hanteras i upphandlingsprocessen genom att undersöka attityder, kunskaper och rutiner hos dem som på olika sätt deltar i sådana upphandlingar; upphandlare, vårdpersonal, IT-specialister och chefer. Här har vi tittat på en rad olika system där det finns skilda utmaningar i att ta hänsyn till medarbetarnas arbetsmiljö.  Ett exempel är digital trygghetsteknik på äldreboenden (kameror som larmar), som bland annat syftar till att minska fall och skapa en lugnare miljö för både de äldre och personalen. Ett annat exempel är AI-stödd journalföring; en teknik som automatiskt fångar och sammanfattar samtal mellan patient och vårdpersonal till ett utkast i patientens journal. Vi har även intresserat oss för en form av beslutsstöd som assisterar läkare att bedöma röntgenbilder vid misstänkt stroke.

Just nu är vi i slutfasen av den första datainsamlingen, men det finns fortfarande utrymme för fler intervjuer, så om du känner till någon avslutad upphandling som kan vara relevant tar vi gärna emot tips.

I nästa steg ska vi göra fokuserade casestudier på ett fåtal utvalda upphandlingar, där vi ska analysera framgångsfaktorer för hur man kan inkludera arbetsmiljöfrågor i upphandlingen. Avslutningsvis kommer vi använda den nyvunna kunskapen till att fram och utvärdera praktiska riktlinjer för en ansvarsfull upphandling av AI-system.

Det är roligt att många är intresserade av vad vi gör, vi återkommer med en ny rapport längre fram!

Involverade forskare i svenska delen av projektet är Åsa Cajander, Maral Babapour Chafi och Viktoria Rubin

Vi är glada att välkomna Martin Hansson som doktorand i HTO och i forskarskolan LärA-AI!

LärA-AI är en ny forskarskola som undersöker hur generativ artificiell intelligens (GenAI) påverkar lärares arbetsmiljö och yrkesroll, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Högskolan i Gävle och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Nio doktorander började för tre veckor sedan i forskarskolan, varav tre ingår i HTO. Vi ställde några frågor till de nya doktoranderna för att lära känna dem och höra mer om deras arbete. Först ut är Martin:

Kan du kort presentera dig själv och din bakgrund?

Jag har en bakgrund inom både människa-datorinteraktion och artificiell intelligens. Under mina studier har jag jobbat som amanuens bland annat som forskningsassistent inom stora språkmodeller, lärarassistent samt engagerat mig i studentkåren på både lokal och nationell nivå. Jag är otroligt nyfiken och älskar att lära mig nya saker (och att hjälpa andra att lära sig!). På senare tid har jag varit väldigt fascinerad över hur interaktionen med AI skiljer sig från och påminner om många av de traditionella interaktioner vi är vana vid och hur det påverkar våra förväntningar på tekniken.

Vad fick dig att söka till forskarskolan?

Jag tycker utbildning är ett väldigt spännande område att studera just för att den är så mångfacetterad. Det finns så många olika tankar kring vem utbildningen är till för, hur den ska utformas, vad som är bra eller dålig utbildning, och vilka värderingar den representerar. Nu när det också finns ett stort intresse av att inkludera AI inom utbildningen så finns det många idéer om hur det bör användas och på vilket sätt. Här finns både möjligheter och risker som är viktiga att fundera på och utvärdera noggrant.

Vad är ditt fokus inom forskarskolan?

Mitt forskningsprojekt handlar om etiska dilemman och lärares professionella praktik när AI introduceras i högre utbildning. Det finns många förväntningar på lärare idag när fler använder AI inom lärandet, vilket kan påverka hur de ser på sin roll och agerar i relation till studenter. Till exempel anger ofta riktlinjer att lärare själva är ansvariga för att navigera vad som är acceptabel AI-användning inom sin egen utbildning. Samtidigt är studenter ofta negativt inställda till att lärare inkluderar AI i undervisningen, och lärare uttrycker å sin sida frustration kring hur deras egna studenter använder AI. Jag vill undersöka vilka värdekonflikter som kan uppstå för lärare och vad etisk användning av AI betyder för en lärare.

Vad hoppas du att din forskning bidrar till?

Jag hoppas att den skapar medvetenhet kring vilka aspekter som påverkar lärare i deras yrkesliv under den förändring vi står inför. Jag tror att vi idag i hög grad är i ett utforskande skede av AI där vi försöker hitta användningsområden. I denna utforskning kommer vi märka var AI kan användas, och var det kanske inte passar. Det utforskandet lär förmodligen vara obekvämt och tvinga oss att reflektera över vad vi tycker är viktigt med läraryrket. Om min forskning kan bidra till att underlätta den navigeringen genom att synliggöra var det klämmer, tror jag att vi har kommit en lång väg.

När du inte jobbar, vad tycker du om att göra på din fritid?

Jag gillar att läsa, laga mat, och lyssna på musik (gärna i kombination). Musikaler ligger mig också speciellt varmt om hjärtat och jag försöker se så många uppsättningar jag kan. Eftersom forskningen innebär så mycket läsande känns det nästan lite som att jag fuskar eftersom jag får göra det som en del av mitt yrke de kommande fem åren!

Vi ser fram emot att följa Martins arbete framöver och de perspektiv han kommer bidra med inom LärA-AI.

Vi är glada att välkomna Alexandra Sandell som forskningsintern hos HTO nu under hösten. Alexandra har en bakgrund inom människa-datorinteraktion och psykologi. I människa-datorninteraktionsprogrammet på Institutionen för informatik och media finns det möjlighet till en tio veckors praktik i en forskargrupp och vi är väldigt glada att Alexandra ville testa på att vara hos oss.

Alexandras projekt handlar om cyberaggressioner (t.ex. trakasserier, hot och doxxning) mot vårdpersonal via sociala medier och i andra digitala forum. Hon kommer undersöka detta via webbskrapning och NLP-metoder.

How can organisations integrate AI into enterprise systems without losing sight of human needs?

In a new publication, Beni Suranto, Åsa Cajander and Ramesh Lal explore tensions that can arise when AI becomes part of collaborative UX design. Based on a structured review of previous research, they identify six recurring tensions, including fairness versus bias, automation versus human agency, explainability versus usability, and inclusivity versus standardisation.

The authors propose the HCAI CUX framework, which connects these tensions to five principles of Human-Centered AI: transparency, user empowerment, fairness and inclusion, iterative co-creation, and accountability.

The framework provides practical guidance for designing AI-supported enterprise systems that are not only efficient but also transparent, inclusive, and accountable.

The publication is written by Beni Suranto, Åsa Cajander and Ramesh Lal and published in Procedia Computer Science as part of the Eighth Information Systems International Conference.

You find the publication here: https://pdf.sciencedirectassets.com/280203/1-s2.0-S1877050926X20105/1-s2.0-S1877050926022775/main.pdf?X-Amz-Security-Token=IQoJb3JpZ2luX2VjEDkaCXVzLWVhc3QtMSJGMEQCIAnnQHCpD319MMba6NBGz5TRe3wNJa57U98sR%2FjrB3YuAiBtAzGa4D6bxhsMubN0OKkhdBqHNPmDlOMiIsG68QBsDSqzBQgCEAUaDDA1OTAwMzU0Njg2NSIM5YXl6iPSpMUvnp4OKpAFYH95LPRszth%2FVAL9NgblwZ%2BSgGdW2iz0vqgeR%2F%2BSPfOgzx3aH7EpMvCrb%2BWdthJ%2Bc8DKXOPYw7Zn%2B8qhf8TcS6GY%2BA5bMfcneK2pYGeLRYV2Yjq0l0GpNBgqvVFQEcpUlp%2BdGk7R8GLVPmXM5C5SMI0HzgbR8GNajgAmh6RBR7Dv4qQ8Ebc1v8PUEsgwr2tfsDMy4f8q3ow5HmJR5NeX60tfhOj4CehzCIth96m%2BI4XLKU1ozle3V%2Fj8Xv8GNL5OHuaK%2Bdr8f4IyreWC6usN7wIXDNAUof7HMUuhlUIFFH60Qb7Jur6IdaZK8xjL6gsZHfOwwUoPOmMlIyTaB%2BGs8Zk9nPUeMzur02GwUb7fnOU2vuyZiRXTAvsWzeOxteHnIYnYD38SZouaxpWV42352KBD29zwXF6%2BHPrjRU%2Fk7Dm%2BHN%2FR6wGw86wtJjeyEnru7T%2F8oG%2B4zhgKrbSMMSlvW6PNCk55MITEwNXzKDCODVfjSUmaKd9k0HaUGKe6%2FUJS9JmZPdzViVEm%2FVQfArKS%2B3Rxl51sy4CQk0LqWzrhIiq1Ota90ZLEVJKnn9e8iU2CYLnu2zoAw9MCPX5GX5lJ7t1FpA%2B3dO7rwl1ERPKko3zyCVT2bVScqGGoGhvrwIk2Z0SdSm%2BUe%2FGdPcpK9Wzv8DVi1NKrZ6X%2FPiQ9vCjPHWvX2kIElKZhi%2FxnMCF6PSAw1RgZzRjld%2FHhW0shlCB1tzpub8hSd8w3JLKnPK6qNkRBaNuHCoP4NAn%2F2vFmnkS8Q8k7JokfG1z5Ma2wh710d%2BFMiYzNewcQHTX%2BJgwP7F0Vsb86b%2Fy%2FSe0IO9CX9bExQzJrYlQiBay0LmuU5J0csJduREXvyc40CqmgBCwujeIw0ov90wY6sgENaceDIckMbwR4ZdiuopR4lTonNtIjAVewuz6HtwWY5gPfRvHENsjlkaX66ZeWzkLDSDMp0Cvh7Z%2BdF1pd5gJr1Gx6GhGVgPd5tcdHKo9MIHh5OhAMhy3U7rLde%2FWSeGLYnmLep6qePz4MeElwkDAXCjfA%2B8xKuBeIbBD06kCuDImS7%2FuGfw0%2BJcvBXysAjP9Cp8O%2BxPz1aS6al8fK3G2Gv6QUdjEwk0YkgbVoQk64ZTMS&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz-Date=20260814T175023Z&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz-Expires=300&X-Amz-Credential=ASIAQ3PHCVTYTTG2LI63%2F20260814%2Fus-east-1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz-Signature=2e8b9cbaf35e9ed9a17275dc2957605ee7cdd40ae6c76b1ab09f57ef94971c58&hash=f3cd27056510814f462cb5c4fcb445998d7daf4ffda3c8bcc23561a2fcd8bfa7&host=68042c943591013ac2b2430a89b270f6af2c76d8dfd086a07176afe7c76c2c61&pii=S1877050926022775&tid=spdf-54fa60f5-4f25-4d69-b1f1-ea13101e7b5d&sid=587d993f2bdfc94eb6692b11d33e6450138agxrqa&type=client&tsoh=d3d3LnNjaWVuY2VkaXJlY3QuY29t&rh=d3d3LnNjaWVuY2VkaXJlY3QuY29t&ua=0903065300540707505506&rr=a2b1cd34eac94e58&cc=se