Category: English (Page 1 of 14)

Offentlig upphandling av AI-teknik i vården: Hur säkerställer vi en god arbetsmiljö?


Det nordiska forskningsprojektet AI-PROCARE är igång och det är dags för en kort rapport om läget.

Bakgrunden till projektet handlar om AI:s intåg i hälso- och sjukvården, vilket påverkar kliniska beslut, administrativa arbetsuppgifter och hur arbetet organiseras. AI lyfts ofta fram som ett sätt att effektivisera arbetet och minska manuella arbetsuppgifter, men samtidigt vet vi att det också kan skapa nya former av stress och minska medarbetares handlingsutrymme. Därför får själva upphandlingen av tekniken stor betydelse för vilka konsekvenser den får i det dagliga arbetet. Det utgör en särskild utmaning för den offentligt finansierade sjukvården, då offentlig upphandling är en hårt reglerad procedur med långa ledtider, vilket kan vara svårt att hantera när ny och snabbt framväxande teknik ska köpas in.

Därför syftar projektet till att belysa hur arbetsmiljöfrågor kan få en tydligare plats när IT-system med AI-teknik upphandlas. Vi är ett stort, nordiskt forskarteam från Island, Danmark, Finland och Sverige som genomför datainsamling parallellt i de fyra länderna, med målet att identifiera både gemensamma nämnare och landsunika förutsättningar.

I det första steget undersöker vi hur arbetsmiljöfrågor hanteras i upphandlingsprocessen genom att undersöka attityder, kunskaper och rutiner hos dem som på olika sätt deltar i sådana upphandlingar; upphandlare, vårdpersonal, IT-specialister och chefer. Här har vi tittat på en rad olika system där det finns skilda utmaningar i att ta hänsyn till medarbetarnas arbetsmiljö.  Ett exempel är digital trygghetsteknik på äldreboenden (kameror som larmar), som bland annat syftar till att minska fall och skapa en lugnare miljö för både de äldre och personalen. Ett annat exempel är AI-stödd journalföring; en teknik som automatiskt fångar och sammanfattar samtal mellan patient och vårdpersonal till ett utkast i patientens journal. Vi har även intresserat oss för en form av beslutsstöd som assisterar läkare att bedöma röntgenbilder vid misstänkt stroke.

Just nu är vi i slutfasen av den första datainsamlingen, men det finns fortfarande utrymme för fler intervjuer, så om du känner till någon avslutad upphandling som kan vara relevant tar vi gärna emot tips.

I nästa steg ska vi göra fokuserade casestudier på ett fåtal utvalda upphandlingar, där vi ska analysera framgångsfaktorer för hur man kan inkludera arbetsmiljöfrågor i upphandlingen. Avslutningsvis kommer vi använda den nyvunna kunskapen till att fram och utvärdera praktiska riktlinjer för en ansvarsfull upphandling av AI-system.

Det är roligt att många är intresserade av vad vi gör, vi återkommer med en ny rapport längre fram!

Involverade forskare i svenska delen av projektet är Åsa Cajander, Maral Babapour Chafi och Viktoria Rubin

Välkommen Martin Hansson – Ny doktorand inom LärA-AI

Vi är glada att välkomna Martin Hansson som doktorand i HTO och i forskarskolan LärA-AI!

LärA-AI är en ny forskarskola som undersöker hur generativ artificiell intelligens (GenAI) påverkar lärares arbetsmiljö och yrkesroll, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Högskolan i Gävle och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Nio doktorander började för tre veckor sedan i forskarskolan, varav tre ingår i HTO. Vi ställde några frågor till de nya doktoranderna för att lära känna dem och höra mer om deras arbete. Först ut är Martin:

Kan du kort presentera dig själv och din bakgrund?

Jag har en bakgrund inom både människa-datorinteraktion och artificiell intelligens. Under mina studier har jag jobbat som amanuens bland annat som forskningsassistent inom stora språkmodeller, lärarassistent samt engagerat mig i studentkåren på både lokal och nationell nivå. Jag är otroligt nyfiken och älskar att lära mig nya saker (och att hjälpa andra att lära sig!). På senare tid har jag varit väldigt fascinerad över hur interaktionen med AI skiljer sig från och påminner om många av de traditionella interaktioner vi är vana vid och hur det påverkar våra förväntningar på tekniken.

Vad fick dig att söka till forskarskolan?

Jag tycker utbildning är ett väldigt spännande område att studera just för att den är så mångfacetterad. Det finns så många olika tankar kring vem utbildningen är till för, hur den ska utformas, vad som är bra eller dålig utbildning, och vilka värderingar den representerar. Nu när det också finns ett stort intresse av att inkludera AI inom utbildningen så finns det många idéer om hur det bör användas och på vilket sätt. Här finns både möjligheter och risker som är viktiga att fundera på och utvärdera noggrant.

Vad är ditt fokus inom forskarskolan?

Mitt forskningsprojekt handlar om etiska dilemman och lärares professionella praktik när AI introduceras i högre utbildning. Det finns många förväntningar på lärare idag när fler använder AI inom lärandet, vilket kan påverka hur de ser på sin roll och agerar i relation till studenter. Till exempel anger ofta riktlinjer att lärare själva är ansvariga för att navigera vad som är acceptabel AI-användning inom sin egen utbildning. Samtidigt är studenter ofta negativt inställda till att lärare inkluderar AI i undervisningen, och lärare uttrycker å sin sida frustration kring hur deras egna studenter använder AI. Jag vill undersöka vilka värdekonflikter som kan uppstå för lärare och vad etisk användning av AI betyder för en lärare.

Vad hoppas du att din forskning bidrar till?

Jag hoppas att den skapar medvetenhet kring vilka aspekter som påverkar lärare i deras yrkesliv under den förändring vi står inför. Jag tror att vi idag i hög grad är i ett utforskande skede av AI där vi försöker hitta användningsområden. I denna utforskning kommer vi märka var AI kan användas, och var det kanske inte passar. Det utforskandet lär förmodligen vara obekvämt och tvinga oss att reflektera över vad vi tycker är viktigt med läraryrket. Om min forskning kan bidra till att underlätta den navigeringen genom att synliggöra var det klämmer, tror jag att vi har kommit en lång väg.

När du inte jobbar, vad tycker du om att göra på din fritid?

Jag gillar att läsa, laga mat, och lyssna på musik (gärna i kombination). Musikaler ligger mig också speciellt varmt om hjärtat och jag försöker se så många uppsättningar jag kan. Eftersom forskningen innebär så mycket läsande känns det nästan lite som att jag fuskar eftersom jag får göra det som en del av mitt yrke de kommande fem åren!

Vi ser fram emot att följa Martins arbete framöver och de perspektiv han kommer bidra med inom LärA-AI.

Välkommen Alexandra Sandell

Vi är glada att välkomna Alexandra Sandell som forskningsintern hos HTO nu under hösten. Alexandra har en bakgrund inom människa-datorinteraktion och psykologi. I människa-datorninteraktionsprogrammet på Institutionen för informatik och media finns det möjlighet till en tio veckors praktik i en forskargrupp och vi är väldigt glada att Alexandra ville testa på att vara hos oss.

Alexandras projekt handlar om cyberaggressioner (t.ex. trakasserier, hot och doxxning) mot vårdpersonal via sociala medier och i andra digitala forum. Hon kommer undersöka detta via webbskrapning och NLP-metoder.

New Publication on Human Centered AI in Enterprise UX

How can organisations integrate AI into enterprise systems without losing sight of human needs?

In a new publication, Beni Suranto, Åsa Cajander and Ramesh Lal explore tensions that can arise when AI becomes part of collaborative UX design. Based on a structured review of previous research, they identify six recurring tensions, including fairness versus bias, automation versus human agency, explainability versus usability, and inclusivity versus standardisation.

The authors propose the HCAI CUX framework, which connects these tensions to five principles of Human-Centered AI: transparency, user empowerment, fairness and inclusion, iterative co-creation, and accountability.

The framework provides practical guidance for designing AI-supported enterprise systems that are not only efficient but also transparent, inclusive, and accountable.

The publication is written by Beni Suranto, Åsa Cajander and Ramesh Lal and published in Procedia Computer Science as part of the Eighth Information Systems International Conference.

You find the publication here: https://pdf.sciencedirectassets.com/280203/1-s2.0-S1877050926X20105/1-s2.0-S1877050926022775/main.pdf?X-Amz-Security-Token=IQoJb3JpZ2luX2VjEDkaCXVzLWVhc3QtMSJGMEQCIAnnQHCpD319MMba6NBGz5TRe3wNJa57U98sR%2FjrB3YuAiBtAzGa4D6bxhsMubN0OKkhdBqHNPmDlOMiIsG68QBsDSqzBQgCEAUaDDA1OTAwMzU0Njg2NSIM5YXl6iPSpMUvnp4OKpAFYH95LPRszth%2FVAL9NgblwZ%2BSgGdW2iz0vqgeR%2F%2BSPfOgzx3aH7EpMvCrb%2BWdthJ%2Bc8DKXOPYw7Zn%2B8qhf8TcS6GY%2BA5bMfcneK2pYGeLRYV2Yjq0l0GpNBgqvVFQEcpUlp%2BdGk7R8GLVPmXM5C5SMI0HzgbR8GNajgAmh6RBR7Dv4qQ8Ebc1v8PUEsgwr2tfsDMy4f8q3ow5HmJR5NeX60tfhOj4CehzCIth96m%2BI4XLKU1ozle3V%2Fj8Xv8GNL5OHuaK%2Bdr8f4IyreWC6usN7wIXDNAUof7HMUuhlUIFFH60Qb7Jur6IdaZK8xjL6gsZHfOwwUoPOmMlIyTaB%2BGs8Zk9nPUeMzur02GwUb7fnOU2vuyZiRXTAvsWzeOxteHnIYnYD38SZouaxpWV42352KBD29zwXF6%2BHPrjRU%2Fk7Dm%2BHN%2FR6wGw86wtJjeyEnru7T%2F8oG%2B4zhgKrbSMMSlvW6PNCk55MITEwNXzKDCODVfjSUmaKd9k0HaUGKe6%2FUJS9JmZPdzViVEm%2FVQfArKS%2B3Rxl51sy4CQk0LqWzrhIiq1Ota90ZLEVJKnn9e8iU2CYLnu2zoAw9MCPX5GX5lJ7t1FpA%2B3dO7rwl1ERPKko3zyCVT2bVScqGGoGhvrwIk2Z0SdSm%2BUe%2FGdPcpK9Wzv8DVi1NKrZ6X%2FPiQ9vCjPHWvX2kIElKZhi%2FxnMCF6PSAw1RgZzRjld%2FHhW0shlCB1tzpub8hSd8w3JLKnPK6qNkRBaNuHCoP4NAn%2F2vFmnkS8Q8k7JokfG1z5Ma2wh710d%2BFMiYzNewcQHTX%2BJgwP7F0Vsb86b%2Fy%2FSe0IO9CX9bExQzJrYlQiBay0LmuU5J0csJduREXvyc40CqmgBCwujeIw0ov90wY6sgENaceDIckMbwR4ZdiuopR4lTonNtIjAVewuz6HtwWY5gPfRvHENsjlkaX66ZeWzkLDSDMp0Cvh7Z%2BdF1pd5gJr1Gx6GhGVgPd5tcdHKo9MIHh5OhAMhy3U7rLde%2FWSeGLYnmLep6qePz4MeElwkDAXCjfA%2B8xKuBeIbBD06kCuDImS7%2FuGfw0%2BJcvBXysAjP9Cp8O%2BxPz1aS6al8fK3G2Gv6QUdjEwk0YkgbVoQk64ZTMS&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz-Date=20260814T175023Z&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz-Expires=300&X-Amz-Credential=ASIAQ3PHCVTYTTG2LI63%2F20260814%2Fus-east-1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz-Signature=2e8b9cbaf35e9ed9a17275dc2957605ee7cdd40ae6c76b1ab09f57ef94971c58&hash=f3cd27056510814f462cb5c4fcb445998d7daf4ffda3c8bcc23561a2fcd8bfa7&host=68042c943591013ac2b2430a89b270f6af2c76d8dfd086a07176afe7c76c2c61&pii=S1877050926022775&tid=spdf-54fa60f5-4f25-4d69-b1f1-ea13101e7b5d&sid=587d993f2bdfc94eb6692b11d33e6450138agxrqa&type=client&tsoh=d3d3LnNjaWVuY2VkaXJlY3QuY29t&rh=d3d3LnNjaWVuY2VkaXJlY3QuY29t&ua=0903065300540707505506&rr=a2b1cd34eac94e58&cc=se

New Publication: What Do Patients Consider Sensitive Health Information?

A new study published in DIGITAL HEALTH explores which information patients consider especially sensitive in their electronic health records.

The study is based on survey responses from 4,459 users of the Finnish national patient portal My Kanta. Mental health information was by far the most commonly mentioned type of sensitive information. Patients who had received mental health care were also considerably more likely to report that some health information was especially sensitive compared with patients who had received other types of care.

An important finding was that sensitivity was not only about the type of information. Patients also described how sensitivity depends on context, including who can access the information, how it might be used, and whether it could have consequences for future care, employment, insurance, or how they are treated by others.

The findings highlight the importance of careful documentation and thoughtful design of patient portals. The authors suggest that patients could be given greater possibilities to limit access to certain information or mark information as particularly sensitive. They also emphasize the importance of involving patients and health care professionals when designing patient accessible health records.

The study was conducted by Saija Simola, Sari Kujala, Anna Kharko, Josefin Hagström, Charlotte Blease, Åsa Cajander, Rose Mharie Åhlfeldt, Bo Wang, Bridget Kane, and Maria Hägglund.

You find the paper here: https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2068551/FULLTEXT01.pdf

New Publication: Beyond One System Thinking

Digital systems at work are often procured, designed, and evaluated one system at a time. But employees rarely work that way. Their daily tasks typically involve moving between several systems, tools, and workflows, which together shape both performance and well-being.

In a new article in Behavior & Information Technology, Marta Larusdottir and Åsa Cajander examine three design methods that can help broaden this perspective: Contextual Personas, Contextual Think Aloud, and Vision Seminars. Their analysis of six empirical studies shows that the methods can help designers understand not only how people use individual systems, but also the wider organizational, social, and cognitive conditions of their digital work environment.

The three methods can support different parts of development. Contextual Personas can help understand users and their work early in the process. Contextual Think-Aloud can be used to evaluate how a system fits into real-world work. Vision Seminars can support discussions about future work practices and the wider digital environment.

The findings also point to challenges, including the risk of stereotypes in personas, difficulties for some users in thinking aloud, and the time and resources required for Vision Seminars. Still, the study suggests that moving beyond a single system-thinking approach is both possible and important when designing digital workplaces that support people in their actual work.

Authors: Marta Larusdottir, Reykjavik University, and Åsa Cajander, Uppsala University.

Article: Beyond one system thinking exploring design methods for understanding the digital work environment, published in Behaviour & Information Technology.

PhD course: Work environment and wellbeing in a digitalised school sector

7.5 credits

Course goals

The course serves as a broad introduction to the research field of the graduate school. It provides doctoral students with common ground for understanding work environment and wellbeing in the context of a digitalised school sector.

Digitalisation is here understood in a broad sense, including traditional digitalisation, future automation, and the use of AI systems. The course focuses on definitions of the work environment, basic requirements, roles and responsibilities, laws and regulations, and their effects on work efficiency, health, wellbeing, safety, sustainability, and preventive work. Active student participation is required through seminars and assignments.

This is a basic course, aimed at doctoral students in subjects relevant to the LärA-AI graduate school.

After completing the course, the doctoral student should be able to:

  • Describe central concepts, regulations, actors, and responsibilities related to work environment and occupational health.
  • Discuss physical, social and organisational, cognitive, and digital dimensions of work environment.
  • Analyse how digitalisation, automation, and AI may affect work organisation, wellbeing, professional autonomy, trust, ethics, and sustainability in the school sector.
  • Relate work environment issues to relevant research literature.
  • Formulate research questions concerning work environment and wellbeing in a digitalised or AI-transformed school sector.

Course contents

Seminars, including the following topics:

  • What is the work environment and occupational health?
    • Definitions, laws, regulations, actors, responsibilities, etc.
  • What is a digital work environment?
  • Physical work environment
  • Social and organizational work environment
  • Cognitive work environment
  • Stress, health and wellbeing
  • Effects of digitalization and automation
  • Usability and user experiences
  • Equal opportunities and gender
  • Engagement, motivation, work satisfaction, autonomy, trust, ethics
  • What is new/different when it comes to AI vs. “traditional digitalization”?
  • Development models for healthy, sustainable work
  • Methods for the evaluation of the work environment
  • Systematic Work Environment Management (SAM, SWEM)

Assignment:

The examination consists of active seminar participation and a written orienting essay.  In the essay, the doctoral students select a work environment issue relevant to the digitalized or AI-transformed school sector, motivate its relevance, relate it to selected course literature, and formulate possible research questions for further study.

Course schedule

The course will take place from September to November 2026. Some seminars will take place on campus, while others will be offered in hybrid or online format. The course start will be on campus, September 15. Exact dates for all seminars will be announced later.

Literature

Relevant literature, including books, scientific articles and reports will be specified as reading material for each seminar.

Course responsible:
Bengt Sandblad and Viktoria Rubin
Department of Information Technology, Uppsala University
bengt.sandblad@it.uu.se and viktoria.rubin@it.uu.se

To register, please email Bengt Sandblad no later than 25 August 2026. The course has a maximum of 20 participants. Doctoral students from other universities are warmly welcome to apply.

Image by Rodolfo_Sanchez from Pixabay

Hur påverkas lärarna av AI i skolan?I

I ett nytt avsnitt av UppTalk deltar Åsa Cajander från HTO och en av föreståndarna för forskarskolan LärA AI. Samtalet handlar om hur AI påverkar skolan, läraryrket och lärares arbetsmiljö.

I intervjun diskuterar Åsa Cajander och Mats Daniels hur generativ AI kan förändra både undervisningens innehåll och organisering. AI kan skapa nya möjligheter för lärare, till exempel genom stöd i planering, återkoppling och administration. Samtidigt väcker tekniken viktiga frågor om ansvar, kompetens, etik och arbetsbelastning.

Samtalet knyter an till forskarskolan LärA AI, Läraryrkets arbetsmiljö i en AI transformerad skola. Forskarskolan undersöker hur AI förändrar lärares arbete och vilka nya kunskaper som behövs för att förstå och utveckla en hållbar digital arbetsmiljö i skolan.

Inspelningen är på svenska och finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=H0nXXbSIwho

AI förändrar sjuksköterskors arbete – men ersätter det inte

AI och automatiserade triagesystem blir allt vanligare i svensk primärvård. Förhoppningen är ofta att tekniken ska effektivisera arbetet, förbättra tillgängligheten och avlasta vårdpersonalen. Men hur påverkas egentligen sjuksköterskornas arbete när AI blir en del av vardagen?

I en ny studie har vi intervjuat 29 sjuksköterskor som arbetar med ett AI-stött triagesystem där patienter beskriver sina symtom digitalt, får automatiskt genererade frågor och därefter kommunicerar med sjuksköterskor via chatt.

Resultaten visar att AI inte ersätter sjuksköterskornas kompetens. Snarare förändras arbetet.

Många sjuksköterskor beskriver hur de får ett nytt, ofta osynligt, arbete med att tolka, kontrollera och ibland korrigera systemets bedömningar. Trots att AI-systemet sorterar och sammanfattar information krävs fortfarande professionell bedömning för att avgöra vad som är relevant, vad som saknas och om systemets prioritering verkligen är rimlig.

Studien visar också att nya digitala arbetsuppgifter tillkommer. Sjuksköterskorna behöver navigera mellan flera olika IT-system, hantera stora mängder textbaserad information och ofta hålla flera patientärenden igång samtidigt. Det ställer höga krav på både digital kompetens och koncentrationsförmåga.

Samtidigt beskriver många att de förlorar något viktigt när patientkontakten sker via text istället för via telefon eller fysiska möten. Tonfall, tvekan, oro och andra nyanser som kan vara avgörande i en bedömning blir svårare att fånga. Flera sjuksköterskor berättar att de behöver arbeta aktivt med sitt språk för att kunna förmedla empati, lugn och trygghet i skrift.

En annan viktig fråga handlar om arbetsmiljön. Flera deltagare upplevde att de fick mindre kontroll över sitt arbete när systemet styrde arbetsflödet. Chattarna fortsätter att komma in även under perioder med hög belastning, och möjligheterna att själv styra arbetstakten eller ta pauser upplevdes som mindre än i traditionell telefonrådgivning. Att hantera flera parallella patientdialoger samtidigt beskrevs som mentalt krävande och stundtals stressande.

Studien visar också att införandet av AI påverkar relationer på arbetsplatsen. När mer arbete sker digitalt och på distans riskerar spontana möten och informellt kollegialt stöd att minska. Samtidigt lyfter sjuksköterskorna fram att digitala möjligheter att rådfråga kollegor och läkare kan skapa nya former av samarbete.

Det kanske viktigaste budskapet från studien är att AI i vården inte bara är en teknisk fråga. När nya system införs förändras också arbetsmiljön, yrkesrollen och förutsättningarna för att ge god vård. För att digitaliseringen ska bli hållbar behöver vi därför inte bara fråga vad tekniken kan göra, utan också vilket arbete den skapar för dem som använder den varje dag.

Läs artikeln här: https://academic.oup.com/iwc/advance-article/doi/10.1093/iwc/iwag031/8702965?utm_source=authortollfreelink&utm_campaign=iwc&utm_medium=email&guestAccessKey=cde98487-312c-4851-bcd6-b73154eec533

The consequences of AI on Work Engagement in the Swedish IT-sector

In a new paper, Andreas Bergqvist, Niklas Humble, Mats Daniels, and Åsa Cajander investigates how AI influences work engagement among IT professionals in the Swedish IT-sector. 28 qualitative interviews were studied through the job demands resource model. The findings show how emerging technologies such AI can contextually affect both resources and demands in the work practices and workplaces at the same time. On one end it can reduce repetitive tasks, support learning, and highlight meaningfulness of work, while, on the other, it can lead to cognitive overload and concerns about reliability and skill relevance. These findings suggest that the job demands resource model is insufficient to fully account for the dynamic nature of how digital technologies co-constitute work practices contextually through mediated interactions as part of a socio-technical system. This highlights the need to adapt the conceptualization of work engagement to handle the nuanced ways that both direct and indirect interactions with technologies shapes our practice and work. Framed through the need for theories on UX@work, we call this Digital Work Engagement, a positive and fulfilling user experience of vigour, dedication, and absorption based on the worker’s interactions with and relation to technology in the workplace. Based on this, the paper includes implications for how both managers and designers can continue to foster work engagement through how they develop and integrate emerging technologies with respect for professional growth, autonomy, and support.

We gratefully acknowledge that the study and research project was supported by funding from Afa Försäkringar, Sweden [grant number 220244].

If this sounds interesting to you, you can read the full paper by following this link.

As a parallel, the image at the start of this post is AI-generated, or at least partially. I thought I could get it generated ready to post directly. But after sitting an hour prompting, I had a chat of failed attempts. The face changed between the image, the robot got googly eyes or stopped holding anything, and computer screens got flipped the wrong way. In the end, I took my favorite parts of different attempts and cut and pasted them together to fit what I intended. It became self-induced workslop. Next time I will probably just browse for a creative commons photo that sort of fits instead. So in a way, similarly to what you can read in the paper, the AI was simultaneously useful to me and induced more work and frustration.

« Older posts