Being a research leader presents continuous challenges and opportunities for personal development. As the leader of the HTO group, consisting of around 15 researchers, and as an Advisor to the Vice Chancellor on Equal opportunities, I find myself in a position to influence both research and the work environment at Uppsala University.
Challenges and the Pursuit of Improvement
Every week, I face new challenges as a leader. Navigating complex research projects, managing diverse personalities, and maintaining an inclusive and productive work environment requires constant attention and adaptation. There is always more to learn!
Clear Leadership: My Next Phase of Development
In 2025, I will participate in the Clear Leadership course, organized by Uppsala University. This four-day program is designed for leaders who, like me, aim to achieve results together with others and create sustainable collaborative relationships. The course offers opportunities for leading in a learning-oriented manner, and I am glad to develop my ability to communicate clearly, understand people better, and create a work environment where knowledge and potential can flourish.
Clear Leadership was developed by Dr. Gervase Bushe in Vancouver, Canada. The concept was introduced to Sweden in 2004 and has quickly become one of the most appreciated and significant leadership programs offered. The program is only conducted by licensed instructors.
The program promises to equip me with tools to:
Lead using my personal qualities.
Increase my self-awareness and understand my reactions.
Enhance my communication skills.
Create clarity in collaborations.
Implement a model for increased learning within the organization.
Participating in Clear Leadership is not only a step in personal development but also a way to strengthen the HTO group and our collective pursuit of excellence. I hope to use the knowledge and insights gained to build even stronger relationships within my team and create a more inspiring and productive work environment.
We are excited to invite you to our interactive workshop, which will explore and advance design methods for Connected Health applications.
Full day on 13 October 2024, On-site at Ekonomikum, Uppsala University
The Design Methods in Connected Health workshop aims to bring together researchers, practitioners, and designers in eHealth to explore innovative design approaches and philosophies that can enhance the user experience, accessibility, and overall effectiveness of electronic health technologies. Connected health is a multifaceted concept encompassing technology to improve healthcare delivery and patient outcomes. Design methods are processes and tools for creating effective user experiences in technology development.
This workshop will explore diverse design approaches from various fields, including Human-Computer Interaction (HCI), Information Systems (IS), Health Informatics, and Healthcare.
It aims to foster the exchange of ideas and methodologies across these domains. The aims and objectives include
to explore the diverse design methods in the context of eHealth applications,
to discuss the impact of design on user engagement, and overall health outcomes,
to share best practices and case studies of eHealth design implementations,
to foster collaboration between researchers and practitioners for future advancements in eHealth design, and
to collaborate on drafting a joint paper for a scientific journal, drawing upon the collective insights gained.
The workshop will explore design methods, analyzing their strengths and weaknesses to determine the most suitable approach for different situations. Through a mix of presentations, group discussions, and collaborative activities like a gallery walk (an activity where participants rotate through stations to evaluate and discuss ideas), participants will engage in a dynamic learning experience. The workshop culminates in a collaborative effort to draft a joint paper for a scientific journal, drawing upon the collective insights gained.
The workshop will be in person and will feature an introduction to various design practices used in the eHealth field using a fishbowl discussion method. This will be followed by discussions on these philosophies using an interactive method called Gallery Walk, which is an activity where participants rotate through stations to evaluate and discuss ideas. This is followed by a wrap-up session.
Who Should Attend?
Researchers in design and Connected Health.
UX designers specializing in Connected Health projects.
Healthcare professionals interested in developing Connected Health solutions.
What to Expect:
Interactive Sessions: Participate in engaging discussions and a “gallery walk” to critically assess and compare different design methods.
Collaborative Paper: Collaborate with other attendees to co-author a paper intended for publication in a scientific journal, leveraging the collective expertise and insights acquired during the workshop.
Sharpen Your Skills: Improve your understanding of Connected Health design methods and acquire actionable knowledge to create user-centric Connected Health solutions.
Submission
The submission should be a maximum of 3 pages long.
Title and Author Information: Clear and descriptive title of the submission. Name(s), affiliation(s), and email address(es).
Abstract: 100-150 words. A brief overview of the design method, its context, and the key takeaways.
Introduction: Provide background information and relevance of the design method to Connected Health. Outline the specific areas or challenges or issues the method addresses in Connected Health.
Design Method Description: Describe the design method in detail. Outline the steps, tools, and techniques involved. Mention any theoretical or conceptual frameworks underpinning the method.
Application and Context: Describe a specific use case or example where the design method was applied. Provide context about how the method was implemented, including settings, participants, and any technological tools used. Discuss any challenges encountered during the application of the method.
Outcomes and Lessons Learned: Summarize the outcomes or results achieved through the application of the design method. Share key insights or lessons learned from the experience. Discuss how the design method impacted user engagement, accessibility, or health outcomes.
Discussion: Analyze the strengths and weaknesses of the design method. If applicable, compare with other design methods used in similar contexts. Suggest potential improvements or future applications of the method in Connected Health.
Conclusion: Recap the key points of the submission. Propose next steps for research or practice in Connected Health design.
Appendices (Optional): Any supplementary material, such as diagrams, detailed tables, or screenshots of the design method in action.
Important Dates:
Deadline for Abstract Submission – 10 August 2024
Notification of Acceptance – 20 August 2024
Workshop Date – 13 October 2024
Email your submissions to: Shweta Premanandan(shweta.premanandan@im.uu.se), Awais Ahmad (awais.ahmad@it.uu.se)
Workshop Organizers:
Åsa Cajander, Department of Information Technology, Uppsala University (asa.cajander@it.uu.se)
Sofia Ouhbi, Department of Information Technology, Uppsala University (sofia.ouhbi@it.uu.se)
Shweta Premanandan, Department of Informatics and Media, Uppsala University (shweta.premanandan@im.uu.se)
Awais Ahmad, Department of Information Technology, Uppsala University (awais.ahmad@it.uu.se)
The HTO (Human-Technology-Organization) research group is thrilled to announce our involvement in organizing the NordiCHI 2024 conference, set to take place in Uppsala. This prestigious event, renowned for advancing research and innovation in human-computer interaction, will bring together leading experts, researchers, and practitioners from around the world.
About NordiCHI 2024
NordiCHI, the Nordic Conference on Human-Computer Interaction, is a biennial event that serves as a platform for sharing the latest research findings, technological advancements, and best practices in the field of human-computer interaction. The 2024 edition promises to continue this tradition, offering a diverse range of sessions, workshops, and keynote presentations.
HTO Group’s Contribution
Our research group is deeply committed to contributing to the success of NordiCHI 2024. We are actively involved in various organizational aspects, including: We are actively involved in various organizational roles, ensuring a memorable conference experience:
Conference Chairs: Åsa Cajander, HTO and Uppsala University, is leading the overall organization of the conference.
Local Chairs: Magdalena Stadin, HTO and Uppsala University, is managing local arrangements, from venue coordination to participant logistics.
Critique Track Chairs: Maria Normark and Jessica Lindblom, HTO and Uppsala University, are leading the critique track, providing a platform for critical discussions and feedback on research work.
Sponsor Chair: Rebecca Cort, HTO and Uppsala University, is responsible for securing sponsorships and fostering partnerships that enhance the conference experience.
Why Attend NordiCHI 2024?
Innovative Research: Discover the latest advancements and research findings in human-computer interaction.
Networking Opportunities: Connect with leading academics, industry professionals, and fellow researchers.
Inspiring Sessions: Participate in sessions that challenge current thinking and inspire new ideas.
Uppsala’s Charm: Experience the historical and cultural richness of Uppsala, a vibrant city known for its academic excellence and scenic beauty.
Join Us
We invite you to join us at NordiCHI 2024 in Uppsala. Whether you are a seasoned researcher, a beginner and practitioner, or simply passionate about human-computer interaction, this conference offers a unique opportunity to expand your knowledge, network with peers, and contribute to the future of HCI.
Artificial Intelligence (AI) and robotics are transforming the workplace, influencing work environments, job roles, and overall productivity. As these technologies evolve, there’s a growing demand for knowledge and insights in these areas.
The HTO (Human-Technology-Organization) research group is frequently asked to provide seminars and lectures on these subjects. To address this demand, we’ve compiled a list of potential speakers and presentations, which you can find here. The presentations are in Swedish, but we can do seminars in English and Swedish.
The list of potential speakers includes Åsa Cajander, professor specializing in AI and work environments; Magdalena Ramstedt Stadin, postdoctoral researcher focused on digital work environments and technostress; Bengt Sandblad, professor emeritus with decades of experience in digitalization and automation of work; Anders Arweström Jansson, professor researching human decision-making with AI; Niklas Humble, postdoctoral researcher in AI and game-based learning; Maria Normark, associate professor studying the critical perspectives of technology use; and Jessica Lindblom, associate professor focusing on the impact of AI, automation, and robotics on digital work environments. For more details, visit our Google document.
In a world shaped by Artificial Intelligence (AI), understanding its impact on the workforce, particularly on early adopters in the Information Technology (IT) sector, has become crucial. A working group comprising experts from diverse international institutions with Niklas, Andreas and Åsa from the HTO group has embarked on a research study to explore this very subject. This blog post presents the goals, methodology, and expected outcomes of this working group initiative.
The working group, consisting of researchers from New Zealand, Sweden, Scotland, and beyond, aims to understand how AI technologies impact the work engagement of IT professionals and what this means for future computing students. We are working in a distributed team with the study during the spring, and then meet in Milan for the ITiCSE conference in July.
Goals of the Working Group
The primary objective of the working group is to explore the relationship between AI integration and work engagement among IT professionals. By analyzing how AI influences socio-technical dynamics and professional competencies, the group seeks to uncover the implications for both current professionals and computing students who are the future workforce. The research questions guiding this study include:
How does AI influence work engagement for IT professionals?
How does AI affect the socio-technical work dynamics for IT professionals?
What are the implications of integrating AI on the acquisition and enhancement of professional competencies and the learning processes of IT professionals?
Methodology
To achieve its goals, the working group employs a methodological framework. This involves analyzing a rich dataset of around 70 interview transcripts from IT professionals across various countries. The study combines a multi-vocal literature review and qualitative research methods, including thematic analysis.
The literature review spans work engagement, automation, and motivation within the IT sector, while the thematic analysis focuses on identifying emerging trends and challenges faced by IT professionals in the context of AI integration. The findings from this research will inform future curriculum design and assessment methods in computing education, ensuring they align with the evolving demands of the industry.
Expected Deliverables
The working group’s findings will offer a global perspective on the new competencies required by IT professionals in an AI-driven environment. The final report will provide empirical insights that can guide policy-making, curriculum development, and assessment strategies for AI-integrated educational programs. These insights are expected to be valuable for educational institutions, policy-makers, and industry stakeholders aiming to prepare the future workforce for the challenges and opportunities presented by AI technologies.
Stay tuned for more updates as the working group progresses with this study, contributing knowledge to the field of computing education and professional development.
Hej! Jag heter Niklas Humble och är ny Postdoc på Uppsala universitet och i forskargruppen HTO. Under de närmsta 2 åren så kommer jag att jobba i ett forskningsprojekt som studerar effekten och användning av nya AI verktyg (till exempel generativ AI) inom IT-industrin och högre utbildning. Nedan berättar jag lite kort om projektet och den pågående forskningen.
Artificiell intelligens (AI) påverkar hur vi arbetar och hur vi lär oss. Generativ AI, en gren av AI som fokuserar på att generera nya data, väcker frågor om både möjligheter och utmaningar inom arbetsliv och utbildning.
Flera från forskargruppen HTO är involverade i ett forskningsprojekt där användningen och effekterna av AI i IT-industrin och högre utbildning studeras. I projektet så kommer vi att belysa perspektiv från IT-professionella, studenter och universitetslärare för att få en djupare förståelse av hur AI kan påverka, och redan påverkar, våra yrkesliv.
Genom detta projekt hoppas vi bland annat kunna: • Identifiera viktiga användningsområden för generativ AI i IT-industrin och högre utbildning. • Analysera effekterna av generativ AI på t.ex. produktivitet, kreativitet, innovation och lärande. • Utveckla riktlinjer och rekommendationer för användning av generativ AI i arbetslivet och utbildning. • Bidra till diskussionen om etiskt förhållningssätt i relation till generativ AI.
I skrivande stund så arbetar vi med en större studie där IT-professionella från flera olika länder intervjuas om deras användning av och syn på AI i arbetslivet. Resultaten planeras att publiceras på vetenskapliga konferenser och i vetenskapliga journaler under det kommande året.
Hör av dig om du vill veta mer!
(Bild genererad av Microsoft Copilot med instruktioner att illustrera en möjlig framtid med AI på arbetsmarknaden)
Den 9e april hade vi ett mycket trevligt referensgruppsmöte i AROA-projektet. Detta tillfälle användes för att presentera vad som hänt i projektet men också för att få återkoppling och diskutera våra idéer med branschexperter. Under förmiddagen introducerade Åsa Cajander dagen och sedan diskuterade vi några begrepp och hur de skulle kunna appliceras på våra tre domäner (jordbruk, tåg och IT). Jessica Lindblom använde sig främst av sitt forskningsområde lantbruket och passade på att visa bilder från olika besök på jordbruk som använder sig mycket av automatiserad och AI-baserad teknik. Hon visade även bilder på oss när vi utstyrda i overaller och gummistövlar besökte Lövsta, där SLU bedriver delar av sin lantbruksforskning. Därefter följde en kort presentation och diskussion om digitalt arbetsengagemang och vad som egentligen kan tänkas ingå i det begreppet. Forskningen är inte särskilt entydig och föreslår en rad olika definitioner, där många snarare fokuserar brett på arbetsglädje och tillfredsställelse än engagemang. En början på en definition utgår från att digitalt arbetsengagemang är motsatsen till digital stress (s.k. teknostress). En annan utgångspunkt är självbestämmandeteorin (self-determination theory) som fokuserar på motivation och drivkrafter. Ytterligare några teorier och möjligheter diskuterades.
Efter lunch introducerade Maria Normark kort begreppen deskilling och reskilling som syftar till att belysa vilken typ av kompetens man tappar vid införandet av ytterligare automation och AI-lösningar, men också vilka kompetenser man kommer att behöva tillföra. En viktig diskussion under denna session handlade om vad vi menar med AI eftersom det kan innebära väldigt olika saker. Ett första försök att definiera en skala satte kontrollerande och styrande AI i ena änden och guidande AI i andra änden. Med kontrollerande AI tänker vi oss system som helt styr arbetsflöden samt kontrollerar yrkesverksammas aktiviteter medan guidande AI ger tips och förslag men varken är obligatoriska eller nödvändiga att anpassa sig efter.
Slutligen hade vi en paneldiskussion där framtiden ventilerades och vi bland annat lyfte frågan: hur vill vi att framtiden ska vara och vad missar vi i de perspektiven vi har diskuterat? Sammanfattningsvis var mötet mycket berikande och vi ser fram emot nästa till hösten.
I projektet jag är del av har vi genomfört runt 30 intervjuer med olika intressenter inom Sveriges flygplatsvärld för att skapa förståelse kring införandet av teknologi på flygplatser och hur teknologin påverkar markpersonalens arbetsmiljö. För att transkribera intervjuerna har vi använt Open AIs Whisper, som funkar på det viset att man lägger in sin ljudfil i ett program och så spottar programmet ut en textfil med transkriptionen.
Generellt fungerade systemet väldigt bra och minskade tiden som krävdes för att transkribera, men viss handpåläggning krävdes definitivt, eftersom det fanns ett antal återkommande problem som är värda att uppmärksamma. Med det sagt ska det sägas att det finns olika versioner som garanterat påverkar outputen, samt att systemet säkert är bättre på engelska än svenska, men här måste jag erkänna att det inte var jag utan min eminenta kollega Andreas Bergqvist som installerade programmet och bland annat säkerställde att det gick att köra programmet lokalt. Följande recension är skriven av en hobbylingvist och hopplös programmeringsanalfabet som inte har full koll på de tekniska specifikationerna utan bara vill ha ett användbart verktyg.
Först och främst kan det av olika skäl bli väldigt knasiga ord som Whisper föreslår. Ofta var det på grund av att ljudkvalitén i sig var dålig, men även när det kommer till väldigt specifika ord, specifikt till flygbranschen exempelvis, kunde programmet få problem. Amsterdams flygplats Schiphol blev vid flera tillfällen fel då Whisper föreslog att det istället skulle vara ”Skimpol” eller ”Skippholm”, medan ”incheckningsdiskar” kunde bli ”inskräckningsdiskar” och i de flesta fallen lades ett ”r” till i ord som ”banrapporteringssystem” till att bli ”barnrapporteringssystem”.
Ytterligare exempel på sådana enkla felidentifieringar kom ofta i talesätt. ”Goddag yxskaft” blev ”goda ytskaft”, ”Dackefejden” blev ”Daccafaden” och den bästa lilla detaljen av alla – när en respondent sa ”krisen är uppfinningarnas moder” identifierades ”krisen” som ”grisen” och därmed tillkom bilden ovan och min ambition att etablera ”grisen är uppfinningarnas moder” som talesätt. Det förekom även fel som att programmet kunde identifiera helt fel pronomen, exempelvis när respondenten ytterst tydligt sa ”vi” kunde det tolkas som ”jag”. Ordklassen är uppenbarligen korrekt identifierad, men ljudet är uppenbarligen helt annorlunda. Enstaka gånger förekom även fel som att ”vi har endast X” identifierades som ”vi har inte X”, vilket såklart blir problematiskt.
Därutöver tillkom problem som jag antar är inbyggda med en viss medvetenhet. Whisper har till synes ett arbetsminne-liknande sätt att arbeta. Exempelvis, när en respondent på kort tid sa att hen hade haft tre olika ”tjänster” tolkades det tre gånger om som ”chanser”. Första ”tjänst” kan absolut tolkas som ”chans”, men de övriga två lät desto mindre som ”chans”. Så i dess ”arbetsminne” verkar programmet ha identifierat ett ljud som en viss textsträng och identifierade följande liknande ljud som samma textsträng, i ett slags ”hellre konsekvent oavsett rätt än inkonsekvent”- resonemang.
Det som däremot fascinerade mig, utöver den generella precisionen, var de fantastiska sammansatta ord Whisper lyckades få till. ”Arbetsmiljökonsekvensanalys”, ”standardiseringskommissioner”, ”toalettservicechecklista”, och även svengelska sammansatta ord som ”safetychef” var några höjdpunkter inom kategorin sammansatta ord.
Det största problemet med programmet är att vissa osäkerheter och tillägg inte tas med. Det var oftast bara det som identifieras som centralbudskapet som inkluderades. Små uppbackningsord som ”mm”, stakningar som ”eh”, och utfyllnadsord som ”liksom” var ytterst sällan med. Mer påtagligt inkluderades inte det understreckade i följande utdrag: En person pratade om en ”Utbildning som är så jävla lång och så jävla tråkig”, en annan sa att säkerhet ”Det är ju vår högsta prioritet. Det är alltid det som är först.” och en annan menade på att ”Yttersta ansvaret har ju min chef för arbetsmiljö.” Det behöver inte vara fundamentalt väsensskilt från vad respondenten sa, men nyanser och detaljer försvinner.
Så varför spelar alla dessa exemplen som jag har beskrivit roll? Här finns det saker att säga om replikerbarhet och vetenskaplig noggrannhet, men framför allt kan det leda till problem om användare förlitar sig på mycket på program som detta. Bara för att det kan visa upp fantastiska resultat på det stora hela så innebär det inte att systemet till minsta detalj har kapaciteten att producera helt korrekta resultat. Överlag är Whisper ett intressant och hjälpsamt verktyg för att öka hastigheten i transkriptionsmomentet, men än så länge kvarstår behovet för mänsklig handpåläggning, för det finns alltid risk att det är en liten gris som gömmer sig någonstans i myllret av tvärsäkra formuleringar.
This past week, our HTO research group had the pleasure of having a Writing Retreat at Krusenberg Herrgård, an ideal setting to focus and foster our academic writing projects. Our group of fifteen members gathered with the goal of advancing our individual and collaborative research papers in a distraction-free environment.
Krusenberg Manor, with its peaceful surroundings and comfortable amenities, proved to be an excellent choice for our retreat. The calm atmosphere of the manor allowed us to concentrate fully on our work without the usual interruptions of a busy university setting.
The combination of lots of writing time, supportive group dynamics, and relaxing breaks made for a highly effective retreat. We all left with substantial progress on our academic work, refreshed and ready to continue our research with renewed vigor.
Last week, we had the privilege of attending the Research and Innovation Program Conference organized by AFA Försäkring. The focus was on understanding how automation, robotics, and artificial intelligence (AI) affect work environments. It was an insightful event where we got to learn from various projects, including our own Tara and Arora initiatives. The blog post photo captures a snapshot from our field visits during the TARA project.
Speakers such as Erik Billing from the University of Skövde, Kristina Palm from Karolinska University, and Eva Lindell from Mälardalen University shared their research findings and insights on how automation is changing the way we work. They discussed topics like how automation impacts job roles, the challenges of integrating new technologies into workplaces, and the importance of considering human well-being in the midst of technological advancements.
The conference emphasized the need to bridge the gap between research and practice. It highlighted the importance of finding practical solutions that benefit both workers and organizations. There was also discussion about the future of work and how we can prepare for the changes brought about by automation and AI.
Overall, the conference provided a valuable opportunity to learn, share ideas, and collaborate with others in the field. We left feeling inspired and motivated to continue our research and contribute to the ongoing conversation about the future of work in an increasingly automated world.
In our research group, we study the relationships and dynamics of Human, Technology, and Organisation (HTO) to create knowledge that supports sustainable development and utilization of ICT.
