Tag: Research

Nytt forskningsprojekt tar sig an järnvägens utmaningar

Idag, den 1 maj, startar ett nytt forskningsprojekt som går under benämningen Arbetspraktiker i Förändring (ArbetsFör). Under det kommande året kommer järnvägsforskarna i HTO-gruppen att följa och analysera det dagliga arbetet i tågtrafikledningscentraler för att få bättre insikt i hur järnvägens operativa verksamhet påverkas av ökade underhållsbehov och nya kapacitetskrav. Projektet är ett pilotprojekt finansierat av Trafikverket och syftar till att skapa en grund för ett kommande doktorandprojekt inom samma område.

Den svenska järnvägen står inför en intensiv period av upprustning. Fler underhållsarbeten ska genomföras, samtidigt som kraven på punktlighet och kapacitetsutnyttjande består. I praktiken innebär detta att trafikledare och trafikinformatörer behöver hantera fler situationer där spår stängs av, omplanering krävs och information snabbt måste nå resenärer. Samtidigt förändras arbetet genom nya tekniska system och förändrade roller och ansvarsområden. I denna komplexa vardag blir samspelet mellan människor, teknik och organisation avgörande.

I projektet kommer forskarna att arbeta nära verksamheten genom så kallade arbetsplatsstudier. Det innebär att de är på plats i trafikledningscentralerna för att observera arbetet i realtid och samtala med de som utför arbetet. Fokus ligger på hur beslut fattas, hur koordinering och samarbete mellan olika roller fungerar och hur tekniska system används i praktiken. Den här gruppen av forskare har stor erfarenhet av att studera de arbetspraktiker som är centrala för arbetet i tågtrafikledningscentralerna, men det som nu står i centrum är hur dessa etablerade arbetspraktiker påverkas när förutsättningarna för arbetet förändras. Den pågående upprustningen av infrastrukturen och det ökade antalet underhållsarbeten innebär att tidigare välfungerande arbetssätt kan behöva omprövas. Arbetspraktiker som har utvecklats över tid och som bygger på omfattande erfarenhet kan behöva anpassas eller ersättas av nya strategier. Det är just denna förändringsprocess som projektet avser att synliggöra och analysera.

Projektets övergripande mål är att skapa en tydligare bild av hur väl dagens operativa verksamhet är rustad för framtidens krav och vilka anpassningar som kan behövas för att arbetet ska kunna genomföras effektivt och säkert. Resultaten kommer vara i form av ett kunskapsunderlag för vidare utveckling av framtidens teknikstöd och organisatoriska riktlinjer, men också bidra till forskningen om komplexa sociotekniska system. De analyserade arbetspraktikerna och identifierade utvecklingsbehoven kan användas som underlag för konkreta förändringar i den operativa verksamheten, exempelvis justeringar i rollfördelning, utveckling av utbildningsinsatser eller vidareutveckling av tekniska systemstöd. På sikt är ambitionen att projektet ska bana väg för ett doktorandprojekt som fördjupar förståelsen ytterligare och därmed bidra till en mer robust och hållbar trafikledning i ett järnvägssystem i förändring.

AI i forskning och examination

Tidigare under veckan var Niklas Humble inbjuden till Mittuniversitetet – och institutionen för kommunikation, kvalitetsteknik och informationssystem (KKI) – för att hålla en presentation på temat “AI i forskning och examination”. Passet varvades med forskning från EDU-AI-projektet vid Uppsala universitet, praktiskt arbete och diskussion. 

Som en del i detta skulle deltagarna testa ett antal AI-verktyg, diskutera möjligheter och utmaningar, samt utveckla sina egna AI-strategier för forskning och högre utbildning. Arbetet var inspirerat av artikeln:  

Humble, N. (2024). Risk management strategy for generative AI in computing education: How to handle the strengths, weaknesses, opportunities, and threats? International Journal of Educational Technology in Higher Education, 21. https://doi.org/10.1186/s41239-024-00494-x  

Under passet, och den efterföljande diskussion, blev det uppenbart hur mycket vi kan lära av varandra när vi samarbetar och diskuterar över ämnesgränserna. Vad händer när datavetare diskuterar med journalister? Eller när ingenjörer samarbetar med arkivarier? 

Svaret: något spännande och oväntat!