Human Technology and Organisations Research Group

Month: June 2026

PhD course: Work environment and wellbeing in a digitalised school sector

26 June 2026 /

7.5 credits

Course goals

The course serves as a broad introduction to the research field of the graduate school. It provides doctoral students with common ground for understanding work environment and wellbeing in the context of a digitalised school sector.

Digitalisation is here understood in a broad sense, including traditional digitalisation, future automation, and the use of AI systems. The course focuses on definitions of the work environment, basic requirements, roles and responsibilities, laws and regulations, and their effects on work efficiency, health, wellbeing, safety, sustainability, and preventive work. Active student participation is required through seminars and assignments.

This is a basic course, aimed at doctoral students in subjects relevant to the LärA-AI graduate school.

After completing the course, the doctoral student should be able to:

  • Describe central concepts, regulations, actors, and responsibilities related to work environment and occupational health.
  • Discuss physical, social and organisational, cognitive, and digital dimensions of work environment.
  • Analyse how digitalisation, automation, and AI may affect work organisation, wellbeing, professional autonomy, trust, ethics, and sustainability in the school sector.
  • Relate work environment issues to relevant research literature.
  • Formulate research questions concerning work environment and wellbeing in a digitalised or AI-transformed school sector.

Course contents

Seminars, including the following topics:

  • What is the work environment and occupational health?
    • Definitions, laws, regulations, actors, responsibilities, etc.
  • What is a digital work environment?
  • Physical work environment
  • Social and organizational work environment
  • Cognitive work environment
  • Stress, health and wellbeing
  • Effects of digitalization and automation
  • Usability and user experiences
  • Equal opportunities and gender
  • Engagement, motivation, work satisfaction, autonomy, trust, ethics
  • What is new/different when it comes to AI vs. “traditional digitalization”?
  • Development models for healthy, sustainable work
  • Methods for the evaluation of the work environment
  • Systematic Work Environment Management (SAM, SWEM)

Assignment:

The examination consists of active seminar participation and a written orienting essay.  In the essay, the doctoral students select a work environment issue relevant to the digitalized or AI-transformed school sector, motivate its relevance, relate it to selected course literature, and formulate possible research questions for further study.

Course schedule

The course will take place from September to November 2026. Some seminars will take place on campus, while others will be offered in hybrid or online format. The course start will be a two-day event on campus, on September 14-15. Exact dates for all seminars will be announced later.

Literature

Relevant literature, including books, scientific articles and reports will be specified as reading material for each seminar.

Course responsible:
Bengt Sandblad and Viktoria Rubin
Department of Information Technology, Uppsala University
bengt.sandblad@it.uu.se

To register, please email Bengt Sandblad no later than 25 August 2026. The course has a maximum of 20 participants. Doctoral students from other universities are warmly welcome to apply.

Image by Rodolfo_Sanchez from Pixabay

Hur påverkas lärarna av AI i skolan?I

22 June 2026 /

I ett nytt avsnitt av UppTalk deltar Åsa Cajander från HTO och en av föreståndarna för forskarskolan LärA AI. Samtalet handlar om hur AI påverkar skolan, läraryrket och lärares arbetsmiljö.

I intervjun diskuterar Åsa Cajander och Mats Daniels hur generativ AI kan förändra både undervisningens innehåll och organisering. AI kan skapa nya möjligheter för lärare, till exempel genom stöd i planering, återkoppling och administration. Samtidigt väcker tekniken viktiga frågor om ansvar, kompetens, etik och arbetsbelastning.

Samtalet knyter an till forskarskolan LärA AI, Läraryrkets arbetsmiljö i en AI transformerad skola. Forskarskolan undersöker hur AI förändrar lärares arbete och vilka nya kunskaper som behövs för att förstå och utveckla en hållbar digital arbetsmiljö i skolan.

Inspelningen är på svenska och finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=H0nXXbSIwho

AI förändrar sjuksköterskors arbete – men ersätter det inte

8 June 2026 /

AI och automatiserade triagesystem blir allt vanligare i svensk primärvård. Förhoppningen är ofta att tekniken ska effektivisera arbetet, förbättra tillgängligheten och avlasta vårdpersonalen. Men hur påverkas egentligen sjuksköterskornas arbete när AI blir en del av vardagen?

I en ny studie har vi intervjuat 29 sjuksköterskor som arbetar med ett AI-stött triagesystem där patienter beskriver sina symtom digitalt, får automatiskt genererade frågor och därefter kommunicerar med sjuksköterskor via chatt.

Resultaten visar att AI inte ersätter sjuksköterskornas kompetens. Snarare förändras arbetet.

Många sjuksköterskor beskriver hur de får ett nytt, ofta osynligt, arbete med att tolka, kontrollera och ibland korrigera systemets bedömningar. Trots att AI-systemet sorterar och sammanfattar information krävs fortfarande professionell bedömning för att avgöra vad som är relevant, vad som saknas och om systemets prioritering verkligen är rimlig.

Studien visar också att nya digitala arbetsuppgifter tillkommer. Sjuksköterskorna behöver navigera mellan flera olika IT-system, hantera stora mängder textbaserad information och ofta hålla flera patientärenden igång samtidigt. Det ställer höga krav på både digital kompetens och koncentrationsförmåga.

Samtidigt beskriver många att de förlorar något viktigt när patientkontakten sker via text istället för via telefon eller fysiska möten. Tonfall, tvekan, oro och andra nyanser som kan vara avgörande i en bedömning blir svårare att fånga. Flera sjuksköterskor berättar att de behöver arbeta aktivt med sitt språk för att kunna förmedla empati, lugn och trygghet i skrift.

En annan viktig fråga handlar om arbetsmiljön. Flera deltagare upplevde att de fick mindre kontroll över sitt arbete när systemet styrde arbetsflödet. Chattarna fortsätter att komma in även under perioder med hög belastning, och möjligheterna att själv styra arbetstakten eller ta pauser upplevdes som mindre än i traditionell telefonrådgivning. Att hantera flera parallella patientdialoger samtidigt beskrevs som mentalt krävande och stundtals stressande.

Studien visar också att införandet av AI påverkar relationer på arbetsplatsen. När mer arbete sker digitalt och på distans riskerar spontana möten och informellt kollegialt stöd att minska. Samtidigt lyfter sjuksköterskorna fram att digitala möjligheter att rådfråga kollegor och läkare kan skapa nya former av samarbete.

Det kanske viktigaste budskapet från studien är att AI i vården inte bara är en teknisk fråga. När nya system införs förändras också arbetsmiljön, yrkesrollen och förutsättningarna för att ge god vård. För att digitaliseringen ska bli hållbar behöver vi därför inte bara fråga vad tekniken kan göra, utan också vilket arbete den skapar för dem som använder den varje dag.

Läs artikeln här: https://academic.oup.com/iwc/advance-article/doi/10.1093/iwc/iwag031/8702965?utm_source=authortollfreelink&utm_campaign=iwc&utm_medium=email&guestAccessKey=cde98487-312c-4851-bcd6-b73154eec533