Month: May 2026

The consequences of AI on Work Engagement in the Swedish IT-sector

In a new paper, Andreas Bergqvist, Niklas Humble, Mats Daniels, and Åsa Cajander investigates how AI influences work engagement among IT professionals in the Swedish IT-sector. 28 qualitative interviews were studied through the job demands resource model. The findings show how emerging technologies such AI can contextually affect both resources and demands in the work practices and workplaces at the same time. On one end it can reduce repetitive tasks, support learning, and highlight meaningfulness of work, while, on the other, it can lead to cognitive overload and concerns about reliability and skill relevance. These findings suggest that the job demands resource model is insufficient to fully account for the dynamic nature of how digital technologies co-constitute work practices contextually through mediated interactions as part of a socio-technical system. This highlights the need to adapt the conceptualization of work engagement to handle the nuanced ways that both direct and indirect interactions with technologies shapes our practice and work. Framed through the need for theories on UX@work, we call this Digital Work Engagement, a positive and fulfilling user experience of vigour, dedication, and absorption based on the worker’s interactions with and relation to technology in the workplace. Based on this, the paper includes implications for how both managers and designers can continue to foster work engagement through how they develop and integrate emerging technologies with respect for professional growth, autonomy, and support.

We gratefully acknowledge that the study and research project was supported by funding from Afa Försäkringar, Sweden [grant number 220244].

If this sounds interesting to you, you can read the full paper by following this link.

As a parallel, the image at the start of this post is AI-generated, or at least partially. I thought I could get it generated ready to post directly. But after sitting an hour prompting, I had a chat of failed attempts. The face changed between the image, the robot got googly eyes or stopped holding anything, and computer screens got flipped the wrong way. In the end, I took my favorite parts of different attempts and cut and pasted them together to fit what I intended. It became self-induced workslop. Next time I will probably just browse for a creative commons photo that sort of fits instead. So in a way, similarly to what you can read in the paper, the AI was simultaneously useful to me and induced more work and frustration.

Nytt forskningsprojekt tar sig an järnvägens utmaningar

Idag, den 1 maj, startar ett nytt forskningsprojekt som går under benämningen Arbetspraktiker i Förändring (ArbetsFör). Under det kommande året kommer järnvägsforskarna i HTO-gruppen att följa och analysera det dagliga arbetet i tågtrafikledningscentraler för att få bättre insikt i hur järnvägens operativa verksamhet påverkas av ökade underhållsbehov och nya kapacitetskrav. Projektet är ett pilotprojekt finansierat av Trafikverket och syftar till att skapa en grund för ett kommande doktorandprojekt inom samma område.

Den svenska järnvägen står inför en intensiv period av upprustning. Fler underhållsarbeten ska genomföras, samtidigt som kraven på punktlighet och kapacitetsutnyttjande består. I praktiken innebär detta att trafikledare och trafikinformatörer behöver hantera fler situationer där spår stängs av, omplanering krävs och information snabbt måste nå resenärer. Samtidigt förändras arbetet genom nya tekniska system och förändrade roller och ansvarsområden. I denna komplexa vardag blir samspelet mellan människor, teknik och organisation avgörande.

I projektet kommer forskarna att arbeta nära verksamheten genom så kallade arbetsplatsstudier. Det innebär att de är på plats i trafikledningscentralerna för att observera arbetet i realtid och samtala med de som utför arbetet. Fokus ligger på hur beslut fattas, hur koordinering och samarbete mellan olika roller fungerar och hur tekniska system används i praktiken. Den här gruppen av forskare har stor erfarenhet av att studera de arbetspraktiker som är centrala för arbetet i tågtrafikledningscentralerna, men det som nu står i centrum är hur dessa etablerade arbetspraktiker påverkas när förutsättningarna för arbetet förändras. Den pågående upprustningen av infrastrukturen och det ökade antalet underhållsarbeten innebär att tidigare välfungerande arbetssätt kan behöva omprövas. Arbetspraktiker som har utvecklats över tid och som bygger på omfattande erfarenhet kan behöva anpassas eller ersättas av nya strategier. Det är just denna förändringsprocess som projektet avser att synliggöra och analysera.

Projektets övergripande mål är att skapa en tydligare bild av hur väl dagens operativa verksamhet är rustad för framtidens krav och vilka anpassningar som kan behövas för att arbetet ska kunna genomföras effektivt och säkert. Resultaten kommer vara i form av ett kunskapsunderlag för vidare utveckling av framtidens teknikstöd och organisatoriska riktlinjer, men också bidra till forskningen om komplexa sociotekniska system. De analyserade arbetspraktikerna och identifierade utvecklingsbehoven kan användas som underlag för konkreta förändringar i den operativa verksamheten, exempelvis justeringar i rollfördelning, utveckling av utbildningsinsatser eller vidareutveckling av tekniska systemstöd. På sikt är ambitionen att projektet ska bana väg för ett doktorandprojekt som fördjupar förståelsen ytterligare och därmed bidra till en mer robust och hållbar trafikledning i ett järnvägssystem i förändring.