AI och automatiserade triagesystem blir allt vanligare i svensk primärvård. Förhoppningen är ofta att tekniken ska effektivisera arbetet, förbättra tillgängligheten och avlasta vårdpersonalen. Men hur påverkas egentligen sjuksköterskornas arbete när AI blir en del av vardagen?
I en ny studie har vi intervjuat 29 sjuksköterskor som arbetar med ett AI-stött triagesystem där patienter beskriver sina symtom digitalt, får automatiskt genererade frågor och därefter kommunicerar med sjuksköterskor via chatt.
Resultaten visar att AI inte ersätter sjuksköterskornas kompetens. Snarare förändras arbetet.
Många sjuksköterskor beskriver hur de får ett nytt, ofta osynligt, arbete med att tolka, kontrollera och ibland korrigera systemets bedömningar. Trots att AI-systemet sorterar och sammanfattar information krävs fortfarande professionell bedömning för att avgöra vad som är relevant, vad som saknas och om systemets prioritering verkligen är rimlig.
Studien visar också att nya digitala arbetsuppgifter tillkommer. Sjuksköterskorna behöver navigera mellan flera olika IT-system, hantera stora mängder textbaserad information och ofta hålla flera patientärenden igång samtidigt. Det ställer höga krav på både digital kompetens och koncentrationsförmåga.
Samtidigt beskriver många att de förlorar något viktigt när patientkontakten sker via text istället för via telefon eller fysiska möten. Tonfall, tvekan, oro och andra nyanser som kan vara avgörande i en bedömning blir svårare att fånga. Flera sjuksköterskor berättar att de behöver arbeta aktivt med sitt språk för att kunna förmedla empati, lugn och trygghet i skrift.
En annan viktig fråga handlar om arbetsmiljön. Flera deltagare upplevde att de fick mindre kontroll över sitt arbete när systemet styrde arbetsflödet. Chattarna fortsätter att komma in även under perioder med hög belastning, och möjligheterna att själv styra arbetstakten eller ta pauser upplevdes som mindre än i traditionell telefonrådgivning. Att hantera flera parallella patientdialoger samtidigt beskrevs som mentalt krävande och stundtals stressande.
Studien visar också att införandet av AI påverkar relationer på arbetsplatsen. När mer arbete sker digitalt och på distans riskerar spontana möten och informellt kollegialt stöd att minska. Samtidigt lyfter sjuksköterskorna fram att digitala möjligheter att rådfråga kollegor och läkare kan skapa nya former av samarbete.
Det kanske viktigaste budskapet från studien är att AI i vården inte bara är en teknisk fråga. När nya system införs förändras också arbetsmiljön, yrkesrollen och förutsättningarna för att ge god vård. För att digitaliseringen ska bli hållbar behöver vi därför inte bara fråga vad tekniken kan göra, utan också vilket arbete den skapar för dem som använder den varje dag.